Många är uppgivna och ser Teslakonflikten som verkningslös. Men både för de anställda och i ett vidare samhällsperspektiv har konflikten haft en rad positiva effekter – och negativa för Tesla, skriver German Bender.
Strejken mot Tesla har nu pågått i exakt ett år och sju månader. Vi skriver den 26 maj, dag 578. Under Sveriges längsta strejk på hundra år har femton fackförbund i fyra länder inte lyckats rucka på Tesla i konfliktens kärnfråga: Elon Musk vägrar fortfarande teckna kollektivavtal med IF Metall.
Men det betyder inte att konflikten har varit verkningslös.
Strejken och sympatiåtgärderna har haft en rad positiva effekter både på Tesla och i ett större perspektiv.
Låt oss börja med det vidare perspektivet.
Folkbildning
Jag har tidigare skrivit i den här spalten att konflikten bidragit till en betydande folkbildning om den svenska arbetsmarknadsmodellen både i Sverige och utomlands.
Dessutom är det inte otänkbart att den stora fackliga uppslutningen bakom IF Metall med sympatiåtgärder från ytterligare elva svenska och tre nordiska fackförbund har bidragit till att fler företag drar sig för att vägra teckna avtal. Enligt ombudsmän jag intervjuat har vissa LO-förbund märkt av fler förfrågningar om kollektivavtal. Konflikten som ledde till att Klarna tecknade kollektivavtal strax innan strejken mot Tesla bröt ut ledde också till att Unionen och Sveriges ingenjörer kunde teckna flera kollektivavtal i tidigare svårflörtade läkemedels- och IT-företag.
Vad gäller Teslas försäljning har den inte påverkats på ett tydligt sätt. Teslas Model Y var Sveriges mest sålda bil år 2023 och 2024. Det är dock inte omöjligt att den hade sålt ännu mer om det inte vore för strejken. Företag står för nästan sex av tio nyregistrerade Teslabilar och enligt en undersökning tidigt i konflikten uppgav många bolag att de pausade sina affärer med Tesla.
Trots det har många företag fortsatt att köpa och leasa bilar från Tesla, vilket Dagens Arbete visat. Det riktigt kraftiga raset i Teslas försäljning hos både företag och privatpersoner kom under våren 2025, efter att Elon Musk började ta politisk ställning med stöd för bland andra Donald Trump och tyska AfD.
Mycket lågt förtroende
Varumärkesmässigt är det svårt att skilja på Elon Musk och Tesla, eftersom de är så tätt sammanlänkade. I en undersökning som Novus gjorde i januari 2025 hade 19 procent av svenskarna en positiv uppfattning om Tesla, medan endast tio procent var positiva till Elon Musk.
Samma månad – men efter Musks fascistliknande salut i samband med Trumps presidentinstallation – gjorde Novus en ny undersökning. Då hade siffrorna blivit ännu sämre: 11 procent var positiva till Tesla och åtta procent till Musk.
Men redan innan Elon Musk började stödja extremhögern var förtroendet för Tesla mycket lågt i Sverige (endast tolv procent kände mycket/stort förtroende för Tesla), vilket bör bero på den dåliga publiciteten som strejken inneburit – inte minst eftersom en kraftig majoritet av svenskarna tidigt stödde IF Metalls krav på kollektivavtal.
Ett annat mått på Teslas anseende, som kraftigt försämrades under strejken och långt innan Musk tog politisk ställning, är företagets popularitet som arbetsgivare. Enligt den årliga undersökningen Young Professional Attraction Index var Teslas placering bland de 100 mest attraktiva arbetsgivarna för unga yrkesverksamma i Sverige nr 3 år 2022, nr 50 år 2023 och nr 95 år 2024. Årets placering är ännu inte känd, men min gissning är att Tesla åker ur listan.
I ett vidare perspektiv är det alltså uppenbart att konflikten har haft en rad negativa effekter för Tesla och en rad positiva för fackföreningsrörelsen.
Men också om man snävar av perspektivet till Teslas anställda kan man konstatera att konflikten haft tydliga effekter.
Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo sa nyligen att Tesla gjort ”ganska stora justeringar” i sina anställningsvillkor: ”Min bedömning är att de nu ligger närmare de avtalade villkoren för resten av arbetsmarknaden, men det är fortfarande en del som skiljer deras avtal från de som gäller enligt kollektivavtal”, sa Wennemo till Arbetet.
I arbetet med min kommande bok om Teslastrejken har jag fått bekräftat av både strejkande mekaniker och ombudsmän från IF Metall att Tesla förbättrat villkoren för sina anställda. I ett pressmeddelande från förra året skrev också bolaget självt att ”förbättringar införts som till exempel tjänstepension redan från 22 års ålder, årlig löneökning för samtliga anställda samt deltidspension, i enlighet med föreskrifter som kan förekomma i ett kollektivavtal”.
Skäl att kräva kollektivavtal
Att de här förbättringarna skulle ha tillkommit utan IF Metalls strejk är osannolikt, vilket också antyds av att Tesla jämför sina villkor med kollektivavtalets i sitt pressmeddelande.
Även om Tesla förbättrat sina villkor finns det skäl att kräva kollektivavtal. Framför allt ger ett avtal de anställda betydligt större inflytande och en trygghet att villkoren inte ensidigt kan ändras av företaget från en dag till en annan.
Spridningsrisken är ett annat viktigt skäl. Att låta ett stort bolag som Tesla slippa kollektivavtal kan leda till att mindre nogräknade företag vägrar och i förlängningen också att mer etablerade bolag gör detsamma. Därför är strejken inte bara en fråga om villkoren på Tesla, utan också principiellt viktig.
Med det sagt har den bidragit till konkreta förbättringar för de anställda – och en rad andra positiva effekter – trots att inget avtal ännu finns på plats.
Och vad gäller de negativa effekterna på Tesla är de visserligen avsevärda, men inte i närheten av skadan som Elon Musk själv har åsamkat sitt företag.
German Bender är utredningschef på tankesmedjan Arena Idé. Hans bok ”Frontalkrock: Teslastrejken och kampen om framtiden” kommer i oktober och kan redan nu förhandsbeställas på Bokus och Adlibris
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
