ledare När Svenskt Näringsliv påstår att så många som motsvarande 800 000 svenskar lever i utanförskap på heltid är syftet att skrämma. De siffror från SCB som de stödjer sitt resonemang på handlar nämligen inte alls om det.

”Enligt våra nya beräkningar är utanförskapet i Sverige nu så stort att det motsvarar att cirka 800.000 personer på heltid är borta från arbetsmarknaden”, skriver Svenskt Näringsliv på DN Debatt.
Utanförskap. Det är ett kraftfullt ord som sätter tydliga bilder hos läsare och åhörare. Utanförskapsområde. Socialbidrag. Missbruk. Långvarig arbetslöshet. Kriminalitet. Det är meningen, och det fungerar. Det är därför Svenskt Näringsliv uttrycker sig som de gör, fast siffrorna de refererar inte alls kan kopplas till den sortens utanförskap.

När Svenskt Näringsliv påstår att så många som motsvarande 800 000 svenskar lever i utanförskap på heltid är syftet att skrämma. De siffror från SCB som de stödjer sitt resonemang på handlar nämligen inte alls om det. Låt oss se.

SCB:s summa på 790 000 helårspersoner som försörjs med bidrag avser nämligen inte alls det som i politisk debatt räknas som utanförskap, dvs försörjningsstöd (socialbidrag) och långvarig arbetslöshet. Här ingår också andra stora poster.

Att ha sjukpenning är närmast definitionen av innanförskap.

Av de 790 000 helårspersonerna som Svenskt Näringsliv anser befinner sig i utanförskap har 20 procent, eller ca 150 000 personer, sjukpenning. Nå, kände du dig utanför när du var hemma från jobbet med covid? Nej, just det. Att ha sjukpenning är närmast definitionen av innanförskap. Fundera en extra gång på vad Svenskt Näringsliv vill säga här.

Närmare 30 procent som ingår i SCB:s beräkning är sjuk- och aktivitetsersättning. Det får den som är varaktigt förhindrad att arbeta på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Vad Svenskt Näringsliv avser göra med dessa grupper vore intressant att veta.

Ungefär 15 procent, eller ca 125 000 helårspersoner, får arbetslöshetsersättning från A-kassan. Den som känner till kvalificeringsreglerna vet att A-kassa närmast är att betrakta som innanförskapets plusmeny.

Men hur många är det egentligen då som försörjs med det som kallas socialbidrag, den bidragsform som begreppet utanförskap oftast för tankarna till? Det handlar om drygt 90 000 helårspersoner, inte ens 15 procent av summan Svenskt Näringsliv larmar om.

Att SCB visar att summan 790 000 helårspersoner faktiskt är lägre än någon gång under åren 1992 – 2017 borde också stämma till viss eftertanke. I alla fall från debattörer som är intresserade av en seriös diskussion.

Utanförskapet finns på riktigt men en närmast vulgär debatt där överdrivna siffror används för att skrämma medelklassväljare till att kräva försämrade trygghetssystem lär inte hjälpa. Istället för detta larmande borde insatserna fokuseras på rätt saker, dvs:

  • Arbetsvillkor och en sjukförsäkring som gör att människor kan stanna hemma från jobbet när de är krassliga och inte sprider smittor i onödan.
  • Fortsätta med insatser för att människor som är långt från ett jobb och personer med funktionsnedsättning ska kunna få in en fot på arbetsmarknaden, även om det kräver insatser från skattebetalarna.
  • Fokusera insatser för grupper långt från arbetsmarknaden till bristyrken som kräver jämförelsevis kortare utbildningar, framförallt gymnasieutbildad personal till vårt och omsorg.
  • Långsiktiga åtgärder för minskad segregation och en likvärdig skola för alla.
  • Försök i det längsta att hålla människor borta från socialbidrag (ekonomiskt bistånd). Den som kommit dit måste sälja bostad, bil och andra tillgångar vilket gör det svårare att komma tillbaka. Svenskt Näringslivs krav på försämrad A-kassa är ett förslag som där leder i motsatt riktning.

Risken är stor att Svenskt Näringslivs överdrivna bild av utanförskapet sätter prägel på den politiska debatten inför valet. Det behövs krafter som säger emot.
Väljarna förtjänar bättre än partier som klumpar hop siffror som snarast visar på innanförskap med sådana som tyder på verkliga problem.