Sluta utbilda människor i brott

Bygg deras framtid i stället, skriver Thomas Hartman, ordförande Umeå Socialdemokratiska Tjänstemannaförening. 

Vi säger att fängelser ska vara en plats för återanpassning. Men i praktiken fungerar de ofta som brottets universitet – där unga lär sig bli bättre på att begå brott, inte sluta med brott.

Statistiken är tydlig: nästan 30 procent av de som släpps från fängelse återfaller i brott inom ett år – var fjärde man och var sjätte kvinna (Källa: Kriminalvårdens årsredovisning 2023). Inom tre år är återfallen ännu fler. Det är inte ett individuellt misslyckande – det är ett systemfel.

Vi behöver i stället erbjuda unga trygghet, struktur och närvarande vuxna

Vi vet vad som driver återfall: psykisk ohälsa, missbruk, bostadslöshet, arbetslöshet och låg utbildningsnivå. Ändå är det just dessa faktorer samhället brister i att hantera – både innanför och utanför murarna.

Den oroande tendensen är att också unga lagöverträdare i allt större utsträckning sätts i fängelse. Där stärks den kriminella identiteten, nätverken fördjupas, och idéer och tips förs vidare. Det är ett kontraproduktivt mönster.

Vi behöver i stället erbjuda unga trygghet, struktur och närvarande vuxna som visar att det finns andra vägar. För många är det just avsaknaden av positiva vuxna som skapar det tomrum brottsligheten fyller. Det är vuxenvärldens ansvar att kliva fram.

Utöver praktiskt stöd saknas ofta något ännu djupare. Här kan vi hämta kraft i fil.dr Stefan Söderfjälls forskning om psykologiskt kapital (HERO) – en modell som lyfter fram de fyra inre resurser som krävs för att bygga en framtid:

Hopp – utan det ser du ingen väg framåt.

Egenförmåga – utan den vågar du inte försöka.

Resiliens – utan den faller du vid första motgång.

Optimism – utan den tror du att inget spelar någon roll.

Vi måste därför inte bara förändra systemen – vi måste hjälpa människor att förändra sin självbild. Vi måste sluta utbilda människor i brott – och börja utbilda dem i livskompetens.

Därför krävs:

Utbildning och arbetslivskoppling i anstalt – för att bygga både kunskap och självförtroende.

Stöd att utveckla HERO-förmågor – både under och efter tiden i anstalt.

Ett tydligt boende- och jobbspår efter frigivning – så att det finns verkliga alternativ.

Insatser för unga lagöverträdare – där personligt stöd och positiva vuxna prioriteras framför inlåsning.

Att prata hårdare tag och hota med fängelse låter kanske handlingskraftigt. Men det är i realiteten inte bara tandlöst – utan också direkt destruktivt. Det saknar långsiktig effekt, förvärrar problemen och gör samhället fattigare – både på människor och möjligheter.

Vi socialdemokrater ska inte låta oss luras av olika politiska motståndare till att ropa på allt hårdare tag. Den retoriken leder fullkomligt fel. Vår styrka har alltid legat i att bygga trygghet genom utveckling – inte genom rädsla.

Dagens lösningar fungerar helt enkelt inte.

 Att det finns bättre vägar är inte bara en idé – det finns redan fungerande exempel. Krami-modellen, där Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och kommunen samverkar för att hjälpa tidigare kriminella in i arbetslivet, har visat lägre återfallsgrad än genomsnittet. Fryshusets Exit-program har hjälpt unga lämna gäng genom personligt stöd, mentorskap och identitetsskifte. Och i Kriminalvårdens program ”Råd och Stöd” får intagna hjälp med boende, skulder, relationer och sysselsättning inför frigivning – vilket minskar risken att falla tillbaka i gamla mönster. Gemensamt för dessa initiativ är att de bygger människor inifrån, inte bryter ner dem utifrån.

Vi behöver välja metoder som bryter återfallsmönstret – och ger människor möjlighet att bygga en ny framtid. Det är rätt väg för Socialdemokratin, inte populistiskt trams om hårdare tag.

Thomas Hartman, ordförande, Umeå Socialdemokratiska Tjänstemannaförening