ledare Satsningen för att få stopp på skjutningar i Malmö kan ha gett resultat. Fler kommuner borde därför vara lika modiga och pröva samma modell.

När 2018 var över kunde vi räkna över 300 skjutningar runt om i Sverige, med följderna att 45 människor dog och 135 skadades, enligt polisens statistik. Första halvan av 2019 har inte heller börjat bra. I helgen sköts exempelvis en man i centrala Norrköping och i Stockholmsregionen har det under våren skjutits, i bland med dödlig utgång, i bland annat Älvsjö, Sätra, Jakobsberg och Bro.

Att ett samhälle vill ge tydliga signaler om att kriminalitet ska straffa sig, genom att politiker slåss om att vara den som är hårdast mot de hårda genom förslag om högre straff är en sak. En helt annan är att förstå att det krävs något helt annat för att bryta våldsspiralen och framför allt att stoppa rekryteringen in i kriminalitet.

Det har polisen i Malmö gjort. I snart ett år har de arbetat med satsningen ”Sluta skjut” som går ut på att reducera och förebygga det dödliga och grova våldet i Malmö kopplat till stadens kriminella kretsar. Metoden kommer från USA (Group Violence Intervention, GVI) och går ut på att kalla till möte (ett så kallat call-in) där tydlig information ges om att de kriminella kan få hjälp att lämna det kriminella livet. Dessutom får de veta att mötet är utgångspunkten för att polisen och andra myndigheter kommer lägga allt fokus på den grupp som utmärker sig våldsmässigt och på alla i dess närhet. En call-in skedde i Malmö under oktober 2018 och en i början på april 2019.

Även med den skottlossning som skedde i april i Rosengård, får man säga att våldsläget tycks vara avkylt.

Och det verkar som att det kan ha gett resultat. Under mars har inte en enda skjutning skett i Malmö, vilket gör den till den första skjutningsfria månaden på tre år. Även med den skottlossning som skedde i april i Rosengård, får man säga att våldsläget tycks vara avkylt. Det är svårt att säga om det beror på projektet ”Sluta skjut”, att många just nu är häktade för grova brott eller om det bara är slumpen, säger Manne Gerell, lektor i kriminologi vid Malmö universitet. Den amerikanske professorn i straffrätt David Kennedy, som utvecklade metoden GVI, säger å andra sidan att det visserligen krävs minst ett par års forskning för att kunna visa på ett orsakssamband, men att minskningen i Malmö följer samma mönster som vid andra lyckade implementeringar.

Kanske är det viktigaste med ”Sluta skjut” att det inte innebär några revolutionerande nya metoder, som är svåra att applicera generellt. Snarare är det ett mer effektivt och holistiskt sätt att se på vilka åtgärder som ska in och hur de ska sättas i bruk. Tillsammans är ledordet och ”Sluta skjut” bygger på ett nära samarbete mellan polisen, Malmö stad, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet och civilsamhället.

Vilka andra kommuner ska våga vara lika kloka och modiga som Malmö? Istället för att ha ett stuprörsperspektiv på problemet måste fler kommuner arbeta på detta samarbetsinriktade sätt, som förenar skarpa och snabba polisinsatser med lika snabba och skarpa samhällsinsatser för dem som vill lämna det kriminella livet. Det är därför både glädjande och föredömligt att Feministiskt Initiativ i Stockholm nyligen lämnat förslag till kommunstyrelsen om att omgående införa ett eget ”Sluta skjut”. Det är en skam för Stockholm om förslaget inte klubbas igenom.