DEBATT Vi oroas över att en myndighet som tycks hysa ett motstånd mot information om rasism, hatbrott och diskriminering nu är satta att ansvara för informationsspridning om just dessa frågor, skriver tre företrädare för Teskedsorden.
I söndags samlades ett 60-tal högerextrema aktivister och sympatisörer i centrala Stockholm för att hetsa mot ”främmande folkgrupper” från en tillståndsgiven scen. Talarna fokuserade bland annat på utlandsfödda människors ”låga IQ”, spred konspirationsteorier och manade till kamp. Platsen var Raoul Wallenbergs Torg utanför Stockholms synagoga; en trefaldig kränkning av Förintelsens offer (till vilkas minne skulpturer där är uppförda), Andra världskrigets störste svenske hjälte samt dagens svenska judar. Hur är det möjligt att extremhögern fått tillstånd att demonstrera just där, frågade sig många stockholmare. Svaret förskräcker: liksom tidigare år var det polisen som valt platsen.
Regeringen har nyligen gett Polismyndigheten ett informationsuppdrag för att ytterligare stärka arbetet mot rasism, hatbrott och diskriminering. Uppdraget består i att ta fram och sprida information, bland annat genom utbildningsmaterial. Det är utmärkt att regeringen tar den utbredda rasismen i landet på allvar. Man ska aldrig skjuta ett projekt i sank redan vid lansering, men vi på den politiskt oberoende stiftelsen Teskedsorden har erfarenheter som gör att vi ändå vill höja ett varningens finger.
Nyligen bedrev vi en utbildningssatsning mot rasism och liknande former av intolerans riktat till yrkespersoner i uniform, främst till poliser som yrkeskår. Vi fick inte gehör med mindre än att bara några enstaka poliser tackade ja till en kostnadsfri fortbildning i just de frågor de nu är satta att ansvara för. Vi kan inte dra oss till minnes att detta har hänt någon gång tidigare under Teskedsordens 13-åriga historia. Tvärtom möts möjligheter till gratis utbildning i aktuella rättighetsfrågor i princip alltid med entusiasm hos barn och unga, lärare, pedagoger, journalister, företag och myndighetspersoner. Med tanke på polisens redan då existerande uppdrag på antidiskrimineringsområdet, som att motarbeta hatbrott, hade Teskedsorden inte räknat med ”kalla handen”.
Vid efterforskningar för att försöka utröna varför vi mötte sådant motstånd hos polisen fann vi oroväckande bevis på att det kanske inte rörde sig om en enstaka miss eller missförstånd. I doktorsavhandlingen Ordningsmakter inom ordningsmakten (Karlstad universitet 2014) granskar till exempel Malin Wieslander ”diskurskamp, dilemman och motstånd i blivande polisers samtal om mångfald”. Wieslander finner bland annat att:
»Kunskap om diskriminering av etniska och religiösa minoriteter i rättsväsendet beskrivs vara eftersatt (SOU 2006:30), vilket olika marginaliseringar av särbehandlingar även i föreliggande studie kan ses som ett exempel på.«
Tyvärr har svensk polis sedan länge problem med sin trovärdighet i dessa frågor. Enligt undersökningar är förtroendet för polisen lågt bland grupper som utsätts för rasism och diskriminering (vilket också gör att mörkertalet av utsatta för hatbrott, som inte vill anmäla det inträffade till polisen, anses vara stort). Uppmärksammade fall av polisrasism, som avslöjandet om olagligt registrerande av romer, stärker de utsattas misstankar om att de inte kommer att bemötas på ett rättssäkert eller ens respektfullt vis.
Den ideella föreningen Näthatsgranskaren, vars arbete lett till en ökning av fällande domar, kritiserar polisen i sin rapport ”Polismyndighetens arbete med demokrati- och hatbrott” (2019). ”Det största problemet som vi ser är bristande kompetens och erfarenhet hos många utredande poliser och att de inte får någon hjälp med det inom polisen”, säger föreningens ordförande till tidskriften Expo.
Vi oroas över att en myndighet som tycks hysa ett motstånd mot information om rasism, hatbrott och diskriminering, och vars anställda gång på gång under de senaste åren avslöjats med att själva hysa rasistiska fördomar och aggressioner, nu är satta att ansvara för informationsspridning om just dessa frågor. Teskedsorden hoppas på en bättre och tätare dialog med Polismyndigheten och står gärna till tjänst med utbildning, kontakter, informationsmaterial och andra resurser.
Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare Teskedsorden
Camilla Nagler, styrelseordförande Teskedsorden
Lisa Bjurwald, opinionschef Teskedsorden, journalist och författare
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
