Peje Emilssons argumentation föll i bitar i SVT:s program 30-minuter

Peje Emilsson blandar bort korten för att försvara skolbolagens ekonomiska intressen. Men den som synar argumenten ser att han bluffar.

Peje Emilsson kan betraktas som friskolesektorns chefsideolog. Han har grundat Kunskapsskolan och PR-byrån Kreab och bedrivit lobbying för att försvara välfärdsföretagens rätt att ta ut vinster. Däribland har han använt Kreab för att få SD att byta linje i frågan.

I SVT:s 30 minuter i söndags intervjuades Emilsson av Anders Holmberg om skolpolitiken. På punkt efter punkt lyckades Emilsson trassla in sig, blanda bort korten och förneka fakta.

Emilsson försökte även bland bort korten när det gäller den sociala skiktningen

I intervjun höll Emilsson med om att kommunala skolor har ett vidare uppdrag än friskolor. Däribland har kommunala skolor skyldighet att ta emot nya elever och måste därför ha en större kapacitet än friskolor. De flesta, inklusive skolminister Lotta Edholm, menar att detta betyder att kommunala skolor missgynnas ekonomiskt. Men nej, Emilsson hävdade att det är precis tvärtom, att det är friskolorna som är missgynnade. Notabelt är dock att Emilsson undvek att förklara hur fördelningen av pengar fungerar. Den kommunala skolpengen är lika stor för kommunala skolor och friskolor (och det är därför som de kommunala skolorna missgynnas). Därutöver fördelas också pengar till elever med särskilda behov. Eftersom den gruppen är överrepresenterad i kommunala skolor får de också mer pengar.

Ett annat av Emilssons resonemang var att om en elev i en kommun söker sig till en skola i en annan kommun så följer skolpengen från den ursprungliga kommunen med eleven även om skolpengen är högre i den nya kommunen. Ja, så är det, men det systemet riktar sig inte mot friskolor. Samma sak gäller när en elev väljer en kommunal skola utanför den egna kommunen.

Emilsson försökte även blanda bort korten när det gäller den sociala skiktningen. Han menade att bostadssegregationen är hela förklaringen till skolsegregationen. Ja, det är sant att bostadssegregationen är den viktigaste förklaringen till skolsegregationen. Men entydiga forskningsresultat visar att friskolesystemet har förstärkt segregationen. Evidensen är mycket stark (se exempelvis här, här, här och här). När Emilsson hävdar att han inte tror på detta, då förnekar han fakta. Inte så lyckat för en skolledare som påstår sig hylla kunskap.

På en punkt kom dock Emilsson med ett överraskande erkännande. Kunskapsskolan har betydligt färre lärare per elev än kommunala skolor. Samtidigt har Kunskapsskolan ett snett elevurval med en överrepresentation av välutbildade föräldrar. Holmberg frågade om det var det sneda urvalet av föräldrar som gjorde att skolan kunde ha färre lärare. Emilsson replikerade: ”Svar ja”.

Men när Holmberg tog resonemanget ett snäpp vidare och frågade om kombinationen av färre lärare, färre behöriga lärare och ett snett urval av elever skapade möjlighet för Kunskapsskolan att ta ut stora vinster, då backade Emilsson. Nej, menade han och svarade (helt irrelevant) att skolan lyckas bra på grund av sin speciella pedagogik. Ja, den som känner till den pedagogik som används vid Kunskapsskolan vet att den förutsätter självgående elever. Den fungerar ofta bra för elever med stöd hemifrån, men inte för alla.

Mest stötande var att Emilsson helt avfärdade frågan om vinsterna. Att Kunskapsskolan gått med 400 miljoner kronor i vinst de senaste 5,5 åren och han äger en skolkoncern som är värd över en miljard beskrev han som ”helt ointressant”. Det svaret är arrogant. Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket.