Staten har gått miste om gigantiska intäkter, och antingen beror det på inkompetens, eller också finns det ideologiska skäl och en ovilja att beskatta bolagen.

Elpriserna fortsätter att förfölja regeringen. Inte bara för att elstödet inte kom på plats som utlovat den 1 november. Beslutet att offentlighetsprincipen inte ska gälla i det här fallet är upprörande, ingen kommer att få reda på till vem och hur mycket elstöd som betalas ut. Ovanpå detta kom så Dagens Nyheters avslöjande ”Larmet från Buschs superdepartement: ‘Regeringens slarv kostar miljarder’”, signerat Annie Reuterskiöld och Peter Alestig.

Det är ingen smickrande bild av ett energi- och näringsdepartement som på grund av svag politisk ledning (läs: Ebba Busch) förorsakat staten betydande kostnader och genom sina vägval gravt gynnat elbolagens vinster på bekostnad av vanliga hushåll.

Sverige sticker ut som de land som är snålast och långsammast i sin kompensation till drabbade hushåll

Uppgiften att betala ut elstödet lades på Försäkringskassan, en myndighet som ansvarar för stora delar av våra socialförsäkringar, men som inte har någon kunskap om elmarknaden, av lätt insedda skäl. Utbetalningarna har också varit kantade av problem och förseningar. Och kostnaderna har dragit iväg, från kalkylerade 600 miljoner till i dagsläget 1,6 miljarder. Det är ingen liten utgift ens i statens budget.

Regeringens strul och inkompetens är en sak. Men det är inte bara fråga om slarv.

För det riktigt uppseendeväckande är att regeringen inte har infört ett intäktstak för elproducenterna. Priserna är absurt höga på grund av kriget och bristsituationer i andra länder. Det europeiska marginalprissystemet innebär att priserna är höga i alla länder och leder till enorma intäkter för alla elbolag och även förstås för svenska elproducenter, i synnerhet kärnkraft och vindkraft som inte är beroende av fossil.

I ljuset av de höga elpriserna fattade EU-länderna i oktober beslut om en förordning (det vill säga en EU-lag), om att införa en övre gräns i form av ett pristak för elbolagen. Övervinsterna skulle istället återföras till elkonsumenterna. Taket skulle trädda i kraft den 1 december 2022. Alla EU-länder har infört ett sådant tak.

Med ett undantag – Sverige.

Det innebär att elproducenter av kärnenergi, sol, vatten och vindkraft i vårt land har kunnat fylla på sina kassor med enorma summor. Enligt de beräkningar som DN hämtat från Regeringskansliet och Energimarknadsinspektionen har staten därmed gått miste om mellan tre och tio miljarder kronor. Ingen liten summa. Som en jämförelse satsade regeringens budget ytterligare sex miljarder till välfärdssektorn för att kompensera för ökade kostnader, trots att behovet egentligen är 20–30 miljarder.

Regeringens argument har varit att detta är en skatt, och att den därför måste hanteras i särskild ordning. Det är inte är rättssäkert att ”beskatta” företag i efterhand, menar man.

Men detta är legalt möjligt om det föreligger ”särskilda omständigheter”. Om inte en EU-förordning och en exempellös energikris orsakade av Rysslands krig är just det, undrar när det kan tänkas råda särskilda omständigheter. Och alla andra EU-länder har alltså gjort en annan tolkning. Sverige sticker ut som det land som är snålast och långsammast i sin kompensation till drabbade hushåll. Det hela är generande och pinsamt för Sverige ­ – och för regeringen.

Möjligen kan detta tillskrivas allmän inkompetens och oerfarenhet. Eller oförmåga att prioritera. För regeringen har haft för vana att hålla presskonferenser och i alarmistisk ton varna för att vi befinner oss i ett allvarligt läge, det mest hotfulla sedan andra världskriget, för att citera statsministern. En annan uppseendeväckande pressträff var när Ulf Kristersson och Ebba Busch varnade för att Sverige snart skulle kunna behöva stänga av elen.

Ren och skär inkompetens är säkert en faktor bakom detta haveri. Men en annan kompletterande förklaring är att det kokar ner till ideologi. Regeringspartierna är politiskt allergiska mot skatter. De ska helst sänkas. Så tanken att dra in dessa enorma övervinster från elbolagen ligger inte för dagens svenska högerkonservativa borgerlighet. Den heliga fria prissättningen ska inte rubbas ens när den tar sig absurda former. Det är en borgerlig käpphäst. Det är sedan länge. Hushåll, företag och individer hamnar hos inkasso medan elbolagens profitkvot slår alla tänkbara rekord.