Stegvis urholkas rättssäkerheten och demokratin i Sverige utan att helheten analyseras och ifrågasätts. Det gäller hittills mest angrepp på invandrares och barns rättigheter. Men vi ser också inskränkningar i fri opinionsbildning genom civilsamhälle, folkbildning och forskning. De politiskt valda måste ingripa och inte fastna i ”sakfrågor” som arbetstidsförkortning eller företagsvillkor när rättsstaten gradvis krackelerar. Annie Lööf tog striden mot främlingsfientligheten. Vem drar nu de röda linjerna?
Stora delar av världen präglas i dag av systematisk urholkning av rättssäkerhet med inskränkningar av yttrandefrihet, kvinnors och minoriteters rättigheter och ifrågasättandet av resultat av demokratiska val. Media kan inte längre kritisera makthavare, det civila samhället misstänkliggörs och forskningens frihet beskärs. Vi ser framväxten av en värld ledd av män, både politiker och techmiljardärer, som speglar sig själva i andra auktoritära män, med stor ekonomisk och militär makt.
I vårt eget land har beslut fattats gradvis som innebär avsteg från rättssäkerheten. De riktas primärt mot invandrares och barns rättigheter. I USA fattas blixtsnabbt beslut som urholkar själva fundamenten i rättssystemet. Militär sätts in mot civila demonstranter.
Oroväckande beslut
Vi vill skapa debatt och uppmuntra till handling mot den urholkning av demokratin som vi ser i Sverige med ständigt återkommande förslag. Att de läggs fram med justitieministerns milda stämma döljer lätt brutaliteten i förslagen. Nu har regeringen fått extraordinär befogenhet att åberopa ett ”nationellt krisläge” och genomföra drastiska åtgärder som ytterligare inskränker människors yttrandefrihet och andra demokratiska rättigheter.
Vi ser förslag om att frånta människor svenskt medborgarskap, hemlig avlyssning utan brottsmisstanke, att asylansökande ska förvaras i transitcenter och förlorad anställning pga klimatdemonstrationer. Vi ser neddragningarna inom folkbildning, kultursektorn och civilsamhället med verksamheter som är vitala för fri åsiktsbildning och en öppen demokrati. En debattör frågar om politiker inte vill ha ett civilsamhälle som i en demokrati kan ifrågasätta politiska beslut. Istället har vi nätverk av starka lobbyister som driver den politiska agendan.
Tillit, tolerans, kunskap – ersätts av sin motsats
Vårt land, som karaktäriserats av tillit, tolerans, samförstånd, kunskap och anständighet har på bara något årtionde omvandlats till sin motsats.
Under de senaste decennierna har vi sett en politik där marknadskrafterna ersatt demokratiskt inflytande och fördelningspolitik. En rad enskilda marknadsaktörer, med både välkända och ibland oklara ekonomiska och andra kopplingar till politiska beslutsfattare, står för de politiska initiativen.
Sammantaget ser vi en allt större ojämlikhet och att en stor grupp människor hamnat utanför samhällsgemenskapen. Många som inte gynnats av politiken kan av förklarliga skäl sakna hopp och sätta sin tillit till lösningar som öppnat för faktaresistens och populism.
Det finns en växande statsvetenskaplig litteratur om den globalt tilltagande autokratin och demokratins kris, med forskningens evidensgrundade kriterier. Sverige har en ledande institution på området i V-Dem-projektet på Göteborgs universitet. Vi har också framstående författare och filosofer i det demokratiska renhållningsarbetets tjänst som ofta agerar kraftfullt – men enskilt, var och en för sig.
En uppmaning till samverkan och helhetstänk
Vi vill nu mana till samverkan mellan de många svenska forskare, civilsamhällesaktörer och journalister som lyft fram oroväckande tendenser på en rad enskilda områden. Tillsammans bör vi kunna belysa hela bilden avseende hoten mot rättsstaten och lyfta fram gemensamma drag i den politik vi finner oroande. Det gäller:
– rättssystemets försvagning som bottnar i projiceringen av samhällsproblemens orsaker på den andre – invandrarna, särskilt utomeuropeiska och allra mest muslimer,
– en politik utan saklig grund, istället vävd av populistiska berättelser,
– en extremt dyr och ineffektiv kriminal-, klimat- och migrationspolitik,
– en otålighet med politikens och lagstiftningens traditionella processer, där breda parlamentariska utredningar kring komplexa frågor åsidosätts till förmån för enmansutredare som ska leverera redan fastlagda politiska slutsatser, och där kritiska remissinstanser ignoreras.
Vi vill se ett manifest
Vår avsikt är att utifrån en bred och kritisk granskning av de rättsstats- och demokratiproblem vi belyst föreslå ett motvärn i form av ett antal principer, kanske ett manifest, kanske ett slags Charta 77 för vårt land och vår tid, till demokratins försvar. Många gör ett viktigt arbete i att belysa problem och peka på vägar framåt, vi har själva bidragit inom några områden.
Vår förhoppning är att kunna samla en bredare krets som aktivt och offentligt sluter upp kring principerna till demokratins försvar.
Vi vill agera med skyndsamhet, innan orosmolnen blir för svårbemästrade.
Gerd Johsson-Latham, f d UD-tjänsteman med inriktning på mänskliga rättigheter
Birgitta Göransson, f d kriminalvårdsdirektör i Region Väst, hedersdoktor vid Göteborgs universitet
Johan Schaar, bakgrund inom humanitärt, utvecklings- och klimatbistånd
Roger Bydler, civilingenjör, aktiv i Klimatriksdagen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
