Debatt Hittills har Socialdemokraternas budgetförslag inte innehållit sådana satsningar, skriver Mats Engström i ett debattinlägg inför Socialdemokraternas kongress nästa vecka.
Integration blir en stor fråga på Socialdemokraternas partikongress. Ombuden har många motioner i ämnet att behandla när de börjar sitt arbete den 28 maj.
Annorlunda var det 2013. På den kongressen var integration ett fult ord. Socialdemokraternas partiledning ansåg att det inte skulle finnas någon specifik sådan politik. Allmänna insatser för jobb och utbildning räckte. Därför blev regeringspolitiken under Stefan Löfvens tid från 2014 alltför svag, både när det gällde integration av flyktingar och bredare investeringar mot segregationen.
Magdalena Andersson blev vald till partiledare med löftet att vända på varje sten för att bryta segregationen
Dagens omsvängning är välkommen. Numera finns det goda förslag om att förbättra uppväxtvillkoren i miljonprogrammets eftersatta områden, om att bryta bostadssegregationen, om vägar till jobb. Partiets arbetsgrupper har gjort bra insatser, inte minst den grupp som Lawen Redar lett.
Därmed finns det underlag för den långsiktiga politiska handlingsplan som partistyrelsen vill se. Om förslagen genomförs kan fler ungdomar förverkliga sina drömmar och rekryteringen till gängbrottslighet minska.
Men att bygga bort bostadssegregationen och rusta upp miljonprogrammet kräver rejäla budgetsatsningar. Samma sak med kostnadsfri förskola och bättre fritidsverksamhet. Liksom med andra angelägna åtgärder som stärkt barn- och ungdomspsykiatri, fler bibliotek med generösa öppettider, stöd till seriösa föreningar som erbjuder bra mötesplatser.
Hittills har inte partiets riksdagsgrupp föreslagit tillräcklig finansiering för sådana sociala investeringar. Budgetmotionerna sedan mandatperiodens början har bara innehållit småpengar till integration och mot segregationen. Det är långt ifrån vad som behövs för att bryta utanförskap och murar mellan olika delar av Sverige.
Socialdemokratin har sedan mer än 100 år arbetat för social rättvisa. I dag handlar det till stor del om att skapa goda uppväxtvillkor oavsett etnisk bakgrund. Dessutom är de ekonomiska skälen starka för investeringar i sammanhållning.
Detta gäller inte minst uppväxtvillkoren i miljonprogrammets hyreshusområden. Rinkeby är dagens Ådalen. Nationalekonomer har visat hur bristande behörighet till gymnasiet i genomsnitt kostar samhället mer än en miljon kronor per person. Andra forskare beskriver stora samhällsekonomiska vinster av att förebygga kriminalitet.
Jämfört med detta är det lätt att räkna hem större budgetsatsningar. Ta fritidsverksamheten, till exempel.
En fältassistent kostar uppskattningsvis ungefär 800 000 kronor per år. Om man använder det som riktmärke skulle det kosta ungefär 6 miljarder kronor per år att anställa ytterligare en vuxen per 20 barn och ungdomar i Sveriges eftersatta områden. Ingen jätteutgift men väsentligt mer än vad som hittills föreslagits, och en satsning som skulle göra rejäl skillnad.
Till detta kommer alla andra stora investeringsbehov. Det blir sammanlagt behov på många miljarder kronor, men fullt överkomligt för ett land med låg statsskuld där segregation och brottslighet äventyrar sammanhållning och tillväxt.
Magdalena Andersson blev vald till partiledare med löftet att vända på varje sten för att bryta segregationen. Den tidigare finansministern har hittills bara polerat ytan.
Det är ohållbart om Socialdemokraterna ska vara trovärdiga i integrationspolitiken. Kongressombuden måste kräva mer. Ett väl finansierat investeringsprogram mot segregationen borde vara ett centralt löfte inför 2026 års val och finnas med i höstens budgetmotion.
Mats Engström
(S)-medlem och författare till rapporten Mångfald och sammanhållning (Tankesmedjan Tiden)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
