När Sveriges Kvinno- och tjejjourers riksförbund firade 15-årsjubileum i slutet av november var Fredrik Reinfeldt på plats på Alla kvinnors hus i Stockholm. Reinfeldt var, precis som i sitt jultal, insatt i statistiken och jourernas förutsättningar och visade tacksamhet inför kvinnojoursrörelsens ovärderliga arbete. Han backade upp sina iakttagelser med att berätta om regeringens mångmiljonsatsningar, något som också upptog stor del av måndagens tal på Skansen.

Min mamma har alltid sagt: Lyssna inte på vad människor säger, se till vad de gör. Statsministern klarade den här dagen min mammas test galant. Att föreställa sig Håkan Juholt tala lika engagerat om att stoppa våldet är däremot svårare.

Det är inte bara bristen på kreativa idéer och jämställdhetspolitik från Socialdemokraterna som tynger. Det är, såhär mot slutet av 2011, också svårt att förnimma en socialdemokrati som agerar som att ord och handling bör hänga ihop.

Under året har vi i otaliga andra frågor sett bisarra konsekvenser av regeringens politik, utöver det faktum att klyftorna i samhället ökar – inte minst mellan kvinnor och män.

Några exempel: En sjukskriven kvinna krockade på väg till arbetsförmedlingen och kom inte fram. Resultatet blev att hon förlorade sin sjukpenning för att hon inte anmält sig rätt dag. Som alternativ till a-kassan föreslogs stöd och hjälp från föräldrar eller en partner. En 91-årig dement kvinna utan anhöriga i hemlandet ska utvisas. En barnfamilj som levt i Sverige i elva år är redan avvisad. I Stockholm, som är hårdast drabbat av upphandlingskatastrofen, har vanvård av äldre avslöjats och sänkta kostnader fått vara ledstjärna även när det gäller vård till tortyroffer .

Socialdemokraterna är det största partiet i riksdagen. De är med och styr i hälften av landstingen, regionerna och Sveriges 290 kommuner. Det är ett parti som har stora möjligheter att i praktiken visa vad ett socialdemokratiskt styre innebär och skulle innebära nationellt. Dessvärre märks inte det.

Med ett välfärdssamhälle som blir allt svårare att känna igen finns det ofantligt mycket som går att göra bättre. Varför är inte rätt till heltid en självklarhet i alla socialdemokratiska kommuner? Morgan Johanssons försök att kritisera statsministerns tal i går känns i sammanhanget futtigt.

Satsa i stället lokalt, till exempel på långsiktig finansiering av kvinno- och tjejjourer. Eller, våga testa frågan: Vad vill vi ha för kvalitet i vård och omsorg? Låt sedan oss väljare i nästa val ta ställning till om vi tycker att en det är värt extra resurser.

Som S-hejaramsa rekommenderas några rader av Märta Tikkanen:

Behåll dina rosor
duka av bordet
istället

behåll dina rosor
ljug lite mindre
istället

behåll dina rosor
hör vad jag säger
istället

älska mig mindre
tro på mej mera

Behåll dina rosor!