Ny rapport Sverige pekas ofta ut som Europas mest jämställda land. Men en ny studie visar att uppfattningen om jämställdhet skiljer sig mest åt bland unga män och kvinnor i Sverige, jämfört med Europa.
Under senare år har forskning och media alltmer uppmärksammat en växande politisk klyfta mellan unga män och kvinnor. Medan unga kvinnor rör sig mer åt vänster definierar unga män sig mer som höger. Ett fenomen Dagens Arena skrivit flera artiklar om. I en ny rapport från Foundation of European Progressive Studies (FEPS) och den tyska progressiva tankesmedjan Friedrich-Ebert-Stiftung (FES) har man undersökt hur omfattande fenomenet är i Europa och hur det skiljer sig åt mellan länderna.
– Det handlar inte bara om akademisk nyfikenhet, utan också om en samhällsutveckling som pågår. Först vill man förstå vad som händer och sedan, naturligtvis, gå vidare därifrån. Som progressiv tankesmedja har vår utgångspunkt hela tiden varit att om något är på gång, så ska vi försöka förstå det och naturligtvis också se hur vi kan hantera det, säger Matteo Dressler, policyanalytiker vid FEPS och medförfattare till den europeiska studien.
Megan Rådesjö, doktor vid Göteborgs universitet och rapportförfattare till den svenska studien, fyller i att frågan om könsgapet inte handlar om progressiv politik utan om demokrati.
– Det handlar om att förstå hur demokratin kommer att se ut bland den här generationen och hur de kommer att påverka de politiska beslut som fattas under de kommande åren. När vi ser att demokratin försvagas runt om i Europa är det viktigt att förstå vad som driver den utvecklingen, säger hon.
Gemensamma samhällsproblem
För att undersöka politiska attityder och röstningsbeteende bland män och kvinnor i åldrarna 15-29 år, samlade rapportförfattarna ihop olika fokusgrupper i Sverige, Tyskland, Polen, Grekland och Spanien. En grupp med bara män, en med bara kvinnor och en med båda könen. Medan kvantitativa data visar att det finns en höger-vänster-klyfta mellan könen och olika attityder gentemot jämställdhet, bidrar fokusgrupperna till att ge resultaten mer djup och sammanhang, menar rapportförfattarna.
Samtidigt som det finns en växande klyfta visar studien att unga män och kvinnor delar flera politiska uppfattningar. Till exempel vad gäller problem med bostadsbrist, arbetslöshet, klimat och säkerhet.
– De frågor och farhågor som kom fram i fokusgrupperna var till stor del gemensamma oavsett kön. Framför allt om människors ekonomiska möjligheter att få vardagen att gå ihop. Det här är alltså frågor som förenar unga, säger Matteo Dressler.
Många uttryckte också pessimism inför samhällsutvecklingen och misstro mot att staten skulle ge förutsättningar för att individerna ska lyckas. Här skiljer sig misstron dock åt mellan länderna, där den är större i Grekland och mindre i Sverige och Tyskland.
– Samtidigt står den här pessimismen ofta i kontrast till att många fortfarande har en ganska stark individuellt framtidstro. De tror att de själva kan komma framåt i livet och uppnå de mål de har som unga människor. Men det beror inte på att de tror att deras land kommer att utvecklas positivt, säger Matteo Dressler.
Jämställdhet på arbetsplatsen
Däremot finns stora skillnader i hur unga män och kvinnor uppfattar jämställdhet. Särskilt på arbetsplatsen där unga kvinnor har en mer progressiv inställning till lika löner, diskriminering och sexuella trakasserier än unga män. Det är här skillnaderna mellan könen blir som tydligast, menar rapportförfattarna.
– Jämställdhet var en fråga som de kvinnliga deltagarna själva tog upp som mycket viktig. De behövde alltså inte få en fråga av moderatorerna för att börja prata om den. För unga män såg det annorlunda ut. De behövde ofta få en direkt uppmaning att prata om jämställdhet när frågan inte kom upp spontant. Mitt intryck är därför att ämnet var betydligt mindre viktigt för dem, säger Megan Rådesjö.
Hon framhåller att även om inte frågan kom upp spontant bland männen accepterades principerna om jämställdhet som något bra. Hon konstaterar också att sett till kvantitativa data är Sverige ett särfall i bemärkelsen att landet har de största skillnaderna mellan könen vad gäller samtliga indikatorer om jämställdhet, jämfört med Grekland, Tyskland, Spanien och Polen. Trots att landet internationellt ses som ett av Europas mest jämställda länder.
Men i de svenska fokusgrupperna verkade ändå principerna om jämställdhet accepteras i huvudsak, även om det fanns enstaka undantag och vissa nyansskillnader, poängterar Megan Rådesjö.
– Överlag, och här förenklar jag förstås en del, verkade principerna om jämställdhet ändå i huvudsak accepteras. Man uttryckte att det är något bra, även bland unga män. Det fanns visserligen enstaka undantag och vissa nyansskillnader. Men generellt sett accepterar man jämställdhet som princip och anser att det är något positivt, säger hon.
Ingen homogen grupp
Men medan jämställdhet inte uppfattas som något kontroversiellt är feminism ett betydligt mer laddat begrepp, konstaterar rapportförfattarna. Medan männen uppfattade feminism som ett sätt för kvinnor att få övertaget över män menade kvinnorna att det är ett verktyg för att uppnå jämställdhet.
– Männen i de här grupperna tog nästan helt avstånd från begreppet. Bara en av männen i samtliga grupper sa att han är feminist. Han studerar juridik och är intresserad av ojämlikhet. Han har också invandrarbakgrund och har själv upplevt orättvisor. De andra männen förknippade det i hög grad med manshat. De menade att feminister inte vill vara jämställda med dem, utan bättre än dem, säger Megan Rådesjö.
Hon påpekar också att män inte kan betraktas som en homogen grupp. Även ekonomiska och sociala erfarenheter påverkade diskussionerna. Klass, etnisk bakgrund och diskriminering bidrog till att forma männens uppfattningar. Till exempel återkom man till begreppet nepotism flera gånger, berättar hon. Att möjligheterna till karriär påverkas mycket av vilka kontakter ens föräldrar har.
– Vi ska inte betrakta män som en homogen grupp, utan som en heterogen grupp. Män med olika erfarenheter som möter olika former och nivåer av ojämlikhet. Det är därför jag i min policyrapport uttryckligen efterlyser ett tydligare språk kring klass och rasdiskriminering, säger Megan Rådesjö.
Jämställdhet gynnar alla
Hon lyfter fram att det i fokusgrupperna blev tydligt att männen upplever en enorm press att vara på ett visst sätt. Hon menar att samhället måste problematisera de normer som omger maskulinitet och föreställningen att män ska vara självständiga, framgångsrika och ansvariga för familjens försörjning.
– Vi måste förstå att det inte bara finns ett enda sätt att vara man på, och att det inte enbart är mannens ansvar att försörja sin familj. Patriarkatet påverkar inte möjligheterna för kvinnor utan också möjligheterna för män, säger hon.
För rapportförfattarna handlar inte lösningen på det växande politiska könsgapet enbart om att förändra attityder. Det krävs också politiska åtgärder som möter ungas ekonomiska och sociala trygghet.
– Det handlar om att skapa trygghet och möta människors grundläggande behov, från bostäder till rimliga priser och ekonomisk trygghet till tillgängligt stöd för psykisk hälsa. Det handlar också om att förändra synen på jämställdhet. När resurserna upplevs som begränsade kan jämställdhet framstå som en kamp mellan män och kvinnor. Vi behöver i stället visa att jämställdhet gynnar alla, både i vardagen och på samhällsnivå, säger Matteo Dressler.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
