Sedan ett par veckor har hemlösa rumäner slagit läger vid Gullmarsplan i södra Stockholm. På måndag kommer Kronofogden att avhysa dem och föra bort deras tillhörigheter från platsen.
På en bergsknalle intill Skanskvarnsskolan och ett tättbebyggt bostadsområde i Årsta står tält och kojor byggda av spånskivor och presenningar uppställda. Där sover ett tjugotal rumäner sedan några veckor tillbaka. På måndag morgon kommer de att avhysas av Kronofogden på begäran av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.
– Beslutet har i grunden med att ingen kan bo var man vill, säger Fredrik Jurdell, enhetschef på Stockholms stads socialförvaltning.
När Dagens Arena besöker den provisoriska tältplatsen är den tom på folk bortsett från en medelålders man som vilar inne i ett av tälten och lyssnar på musik från telefonen. Tvätt vajar på ett torksträck och i träden hänger plastpåsar med tillhörigheter.
George Castello, socialsekreterare på Stockholms stad, arbetar på uppsökarenheten och besökte lägret senast i tisdags kväll.
– Jag hade ett långt och roligt samtal med dem på spanska och lite italienska. Det är trevliga människor som gärna vill ha ett jobb. De har det inte lätt. Men vare sig man är rumän eller svensk är det inte tillåtet att bara tälta var som helst, säger han.
George Castello berättar att många boende i området har reagerat på tältplatsen.
– Folk har ringt hit titt som tätt och klagat på detta, säger George Castello.
Vad ger de för förklaring till att de har de slagit upp tälten i ett tätbebyggt område?
– Just nu dyker tälten upp här och där eftersom dessa människor blir avhysta överallt. Det gör att de flyttar omkring. Vi har hittat folk som bor mitt inne i staden, på Centralstationen och i parkerna, det var helt otänkbart bara för något år sedan, säger George Castello och berättar att många som tidigare fått en hembiljett har hunnit återvända till Stockholm.
– Människorna försvinner inte bara för att man avhyser dem. De åker inte hem. Efter avhysningen i Högdalen erbjöds de hemresor till Rumänien. Vi gav över 150 personer en hemresa. Många av dem är redan tillbaka i staden.
Dagens Arena har sökt socialborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) för en intervju, men i stället blivit hänvisade till Fredrik Jurdell, enhetschef på Socialförvaltningen i Stockholms stad. Han säger att det staden kan erbjuda är en natt på härbärge, ett mål mat och grundläggande sjukvård. Fram till sista april håller också Vinternatt, som är stadens härbärge under vinterhalvåret, öppet. Men för långsiktiga boendelösningar saknar tjänstemännen i Stockholm verktyg i dag, förklarar han.
– Vi har svårt att ta fram en boendelösning enbart för EU-medborgare som håller formellt. Då skulle vi behöva tänka nytt, och för det behöver vi verktyg från politiken för att träffa rätt. Det är verkligen ingen lätt fråga.
Antalet människor från Rumänien som uppehåller sig i Stockholm varierar från dag till dag, säger Fredrik Jurdell. Det rör sig mellan 300 och 900 personer, enligt stadens uppskattningar.
– Det här är inte en Stockholmsfråga, utan det är en fråga som berör i princip varenda stad i norra Europa. Vi har vid ett flertal tillfällen träffat Rumäniens ambassadör i Sverige som berättat att det är 2,5–3 miljoner rumäner som rör sig utanför Rumäniens gränser och försöker hanka sig fram.
Socialsekreteraren George Castello säger också att de större besluten ligger på en politisk nivå. Stadens socialtjänst arbetar i dag med att söka upp bosättningarna och se till om det finns behov av vård, samt informerar om de verksamheter som erbjuds EU-migranter som saknar jobb och boende.
– När jag besökte dem i tisdags tipsade jag om Crossroads där folk pratar rumänska och kan hjälpa dem att söka jobb, samt om Frälsningsarméns dagverksamhet. Vi informerade också om att de kan gå till Arbetsförmedlingen, men det är inte lätt för de här personerna att göra det eftersom de inte kan språket. Det blir tvärstopp, säger George Castello.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
