Konflikten mellan Indien och Pakistan har sin bakgrund i delningen av Brittiska Indien.
Det är knappast troligt att det blir ett förödande storkrig mellan de två kärnvapenländerna Indien och Pakistan, men det som hänt under de senaste veckorna visar att en av Asiens mest långvariga konflikter fortfarande kan äventyra den regionala säkerheten.
Pakistan är nära allierat med Kina och har goda förbindelser med Bangladesh.
Indien har under senare år blivit strategisk partner med USA och samarbetar i försvarsfrågor med Australien och Frankrike.
Även ett begränsat krig mellan Indien och Pakistan kan få allvarliga konsekvenser. USA och FN manar därför till nedtrappning i konflikten och uppmanar Indien och Pakistan att inleda förhandlingar. Men i det heta läge som råder just nu är det få i de två länderna som lyssnar till vad de ser som oönskade råd från omvärlden.
Sköts till döds
Den 22 april öppnade beväpnade män eld mot en grupp besökare i Pahalgam i det indiska unionsterritoriet Jammu och Kashmir. Det är en vacker liten stad i högländerna som i vanliga fall lockar folk från hela Indien. Tjugosex män, tjugofem indier och en nepales, tillfrågades om vilken religion de tillhörde — och sköts till döds inför sina fruar och barn. De indiska myndigheterna brännmärkte genast det hela som en terroristaktion och pekade ut grupper i Pakistan som skyldiga.
Och så kom den indiska vedergällningen.
Nio mål på andra sidan gränsen besköts med kraftiga missiler. Enligt det indiska försvarsministeriet var det inte pakistanska militärbaser som bombarderades utan kända tillhåll för terrorister som använder sig av pakistanskt territorium för att utföra dåd inne i Indien. De pakistanska myndigheterna nekar till det och hävdar att missilerna träffade rent civila mål. Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif hotar med vedergällningar medan Indiens Narendra Modi har gett armén fria händer att agera på det sätt de anser lämpligt.
Bakgrund i delningen av Brittiska Indien
Konflikten har som så många andra i Sydasien sitt ursprung i delningen av Brittiska Indien, vilken skedde i augusti 1947. Innan självständigheten bestod det brittiska väldet av den egentliga kolonin som stod under direkt kontroll, men också av 584 större, medelstora och mindre furstestater som upptog 40 procent av ytan med 23 procent av befolkningen.
När britterna skulle ge sig av och hela Brittiska Indien skulle delas i det muslimska Pakistan och det överväldigande men inte uteslutande hinduiska Indien fick furstarna välja vilket självständigt land de ville tillhöra. Så blev det, men svåra problem uppstod i två av de största furstestaterna.
Den muslimske nizamen av Hyderabad ville inte tillhöra något land utan bli självständig på egen hand. Men Hyderabad hade muslimsk majoritet, så flera av hans muslimska undersåtar tyckte att man borde sluta sig till Pakistan. Bägge förslagen ansågs helt orealistiska eftersom furstestaten låg i södra Indien och var helt omgärdad av indiskt territorium. Indiska styrkor gick då in i Hyderabad och i september 1948, drygt ett år efter självständigheten, inlemmades furstestaten med resten av Indien.
Den andra stora frågan var Jammu och Kashmir, en furstestat med muslimsk majoritet och en hinduisk maharadja. Även han ville bli helt självständig, vilket ledde till att så kallade ”frivilliga” pakistanska milismän försökte invadera Jammu och Kashmir och få det att bli en del av Pakistan. Maharadjan vände sig då till Indien, som skickade trupper till området — och han gick med på att ansluta sig till Indien. De pakistanska styrkorna drevs tillbaka och konflikten slutade med att Jammu och Kashmir delades längs en stilleståndslinje som skulle vara tillfällig men 1972 blev en demarkationslinje som i praktiken blivit gräns.
Indiska kartor visar dock än i dag hela den gamla furstestaten som indisk medan pakistanierna kallar den del de kontrollerar för Azad Kashmir, ”det fria Kashmir”.
Krig i sjutton dagar
Samtidigt har väpnade konflikter utbrutit mellan Indien och Pakistan, där Kashmir i de flesta fall varit den stora frågan. Infiltreringen av män som beväpnats på den pakistanska sidan fortsatte och 1965 gick Indien till anfall för att få ett slut på aktionerna. Det kriget varade i sjutton dagar och slutade med ett stilleståndsavtal.
1971 utbröt på nytt krig mellan Indien och Pakistan, den här gången över den isolerade, östra delen av Pakistan som med indisk hjälp bröt sig ur och bildade Bangladesh. Men samtidigt höjdes spänningen i Jammu ock Kashmir, som nu återigen blev den stora brännpunkten. Möjligtvis för att hämnas på Indien för förlusten av det som blev Bangladesh trappade Pakistan upp stödet till väpnade grupper i Jammu och Kashmir.
Och 1999 var det dags igen. Styrkor understödda av Pakistan — av vilka en stor del var reguljära soldater — gick över demarkationslinjen i ett försök att invadera Kargil, ett område i Jammu och Kashmir. Indien gick till motattack och de illa utrustade pakistanska styrkorna led svåra förluster, somliga källor hävdar att minst 4 000 dog i striderna.
Sedan dess har indiska och pakistanska styrkor stått öga mot öga i Jammu och Kashmir, som länge, och på grund av dess speciella historia, åtnjöt mer autonomi än andra indiska delstater.
Det rådde också begränsningar på vad andra indiska medborgare fick och inte fick göra i Jammu och Kashmir. Men i oktober 2019 beslöt den indiska parlamentet att avskaffa dessa särskilda privilegier och ersätta delstaten Jammu och Kashmir med två separata och av den indiska centralregeringen direktstyrda unionsterritorier: Ladakh i öster och en västra halva som behållit namnet Jammu och Kashmir. Beslutet kom efter flera attacker inne i delstaten, den senaste i februari 2019 som resulterade i att 40 indiska polismän sköts till döds. Det som hänt efter avskaffandet av delstaten har lett till intensiv kontroll av medborgarnas liv, arresteringar av dissidenter och ytterst begränsad tillgång till digitala medier, vilket kritiserats av människorättsorganisationer både i Indien och internationellt.
Operation Sindoor
Den nu pågående krisen är den allvarligaste sedan Kargil-kriget och för att demonstrera Indiens sammanhållning och beslutsamhet har Modi kallat motoffensiven för Operation Sindoor efter det röda eller orangeröda pulver som indiska kvinnor har i benan i håret och i en prick på pannan för att visa att de är gifta.
Genom att döpa operationen till Sindoor vill man hylla de 25 gifta, indiska kvinnor som blev änkor efter massakern i Pahalgam.
I den officiella publiciteten är ett av o:na knallrött för att visa allvaret i budskapet. Och symboliken stannar inte där. När Indiens utrikesminister Vikram Misri mötte pressen i New Delhi flankerades han av överste Sofiya Qureshi från armén och överstelöjtnant Vyomika Singh från flygvapnet som tog över presentationen.
Att två kvinnor ledde Indiens genomgång av landets svar på attacken i Pahalgam, och att en av dem — Qureshi — är muslim från Kashmir, gick ingen förbi. Hur Pakistan kommer att svara på det återstår att se.
Bertil Lintner
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
