Av de första tusen personer som sökt ekonomisk kompensation för vanvård i fosterhem och på barnhem har 43 procent fått avslag på sin ansökan. ”Lagen är för sträng och barnperspektivet saknas”, anser kritikerna.

– Jag trodde inte det var en tävlan om vem som hade fått mest stryk, eller blivit mest utnyttjad, utan jag trodde att den här nämnden skulle titta på vad en trasig barndom har betytt för människors vuxna liv, om de har överlevt, säger Peter Danngren, en av dem som ansökt om ekonomisk kompensation och fått avslag, till Ekot, Sveriges Radio.

Att de som fått avslag mår väldigt dåligt bekräftas av både Riksförbundet Samhällets Styvbarn och Ersättningsnämnden. Göran Ewerlöf, som är ordförande i Ersättningsnämnden, säger till Ekot att han inte är förvånad över utfallet med tanke på det stränga krav som lagen satt upp.

Riksförbundet Samhällets Styvbarns anser att lagen har satt ribban för högt och att avslagen blir ytterligare ett svek för de drabbade personerna. I ett brev till barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) kräver de nu därför att regeringen gör om lagen och att de som fått avslag får en ny prövning.

Även ett 80-tal experter på området, varav en del suttit med i regeringens utredningar, har skrivit till ministern och kritiserar lagen. De anser att den saknar barnperspektiv.

Anne Skåner, tidigare ordförande för föreningen Samhällets Styvbarn, sa till Ekot i juni efter att ha läst nära 100 beslut att ribban är satt alldeles för högt:

– Många av de här har blivit bestulna på sin barndom. De har blivit bestulna på familj, syskon, allt. Att man har lagt ribban så högt som man har gjort tycker jag är omänskligt.

Men någon diskussion om lagändring är inte aktuell säger Maria Larsson i en intervju i Ekot.

– Vi var sju partier som var överens och tyckte att detta var en lagom avvägning. Vi har försökt bygga in barnperspektivet på ett tydligt sätt. Bland annat genom att se till att det finns människor som har särskild barnkompetens i Ersättningsnämnden, säger Maria Larsson.