Spotify kommer också att teckna kollektivavtal efter Klarnas besked att göra det, tror forskare. Foto: Spotify

Kollektivavtal Klarnas  beslut att teckna kollektivavtal kan inspirera fler till facklig anslutning och ge ökad tro på att kollektivavtal är möjligt, menar forskare. Men det kan ta månader eller år. 

I fredags tecknade Klarna kollektivavtal med Finansförbundet efter månader av förhandlingar med Unionen.

En starkt bidragande orsak till att man lyckades var att tillräckligt många på arbetsplatsen blivit medlemmar i facket. Det menar Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet som forskar om kollektivavtal och den svenska modellen.

– Utan tillräckligt medlemsunderlag hade striden blivit ett slag i luften, säger han till Dagens Arena.

Förhandlar med flera företag

De inblandande fackförbunden Unionen, Sveriges ingenjörer och Akavia jobbar nu på flera fronter för att internationella bolag i nyare branscher som tech ska ingå kollektivavtal. Google och Meta (Facebook och Instagrams moderbolag) saknar till exempel kollektivavtal.

På Spotify har förhandlingar både påbörjats och pausats under året. Unionen uppger att de har Meta “under uppsikt”. Sveriges ingenjörer har medlemmar i 3-4 bolag som vill att arbetsgivaren ska teckna kollektivavtal och i ett par av dem har förhandling påbörjats.

Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen och Camilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges ingenjörer.

 

– Klarna har väckt intresse bland medlemmar på andra företag. Det kommer in tips till oss om att man vill ha kollektivavtal, för att man sett att det är möjligt på Klarna, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges ingenjörer till Dagens Arena.

Det blev startskottet på Klarna

I Klarnas fall hände något efter att vd:n Sebastian Siemiatkowski i maj förra året meddelade att 700 personer, 10 procent av personalstyrkan, skulle varslas. Beskedet kom plötsligt utan medbestämmandeförhandlingar (MBL). Det fick medlemmarna att börja strömma till Unionen-klubben som växte från 660 till 1 000 medlemmar på mindre än två veckor, enligt Anders Kjellberg.

Unionen har en fackklubb på Spotify, men arbetet har inte kommit lika långt som på Klarna. Medlemsrekryteringen fortsätter. Sveriges ingenjörer jobbar för att öka sitt medlemsantal bland Spotify-anställda, för att nå målet att teckna kollektivavtal. Akavias medlemmar vill ha kollektivavtal men är inte beredda att strejka.

I nuläget planerar varken Sveriges ingenjörer eller Unionen strejkvarsel på Spotify. Unionen bedömer att stödet på arbetsplatsen ännu inte är tillräckligt starkt för att varsla om strejk. Hur medlemmarna ställer sig till strejk vill förhandlingschefen Martin Wästfelt inte avslöja. 

– Det är en fråga jag inte svarar på, säger han till Dagens Arena.

Dagens Arena har frågat Spotify om deras inställning påverkats av Klarnas beslut att teckna kollektivavtal, samt hur företaget skulle agera om medarbetare gick ut i strejk. I ett mejl svarar de att de inte kommenterar processer eller beslut på andra företag eftersom de inte har insikt i dem. Om hanteringen av en eventuell strejk skriver de: “Det får vi ta ställning till om det sker.”

“Vände på en femöring”

Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap vid Högskolan i  Skövde, ser också att Klarnas beslut kommer att gynna facken i förhandlingen med Spotify.

Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap vid Högskolan i  Skövde.

 

– Jag tror att de kommer vika ner sig. Klarna vände ju på en femöring från att ha sagt att de absolut inte ville ha kollektivavtal för att de redan har så bra förhållande för sina anställda.

Spotifys ledning målar in sig i ett hörn när de hävdar att kollektivavtal inte ger något mervärde för att arbetsförhållandena de erbjuder redan är bättre på alla punkter. Då borde det inte finnas något hinder att skriva under avtalet, menar Thörnqvist.

– I så fall finns det ingen anledning mer än att retas. Någonstans finns det något de är rädda för, säger han.

Förklaringen ser han i företagets arbetskultur, som trots sina svenska grundare är amerikansk, med fokus på den individuella medarbetarens situation och utveckling snarare än kollektivet.

Spelutveckling en av sämsta branscherna

Sociologiprofessorn Anders Kjellberg har i en kommande rapport kartlagt hur andelen företag som har kollektivavtal varierar mellan olika branscher och pekar ut spelutveckling som en vit fläck. Unionen har sedan flera år en pågående förhandling om kollektivavtal med Malmöbaserade Massive Entertainment som har 700 anställda i Malmö och 100 i Stockholm.

– Det har att göra med att huvudkontoret i Paris sagt att ni får teckna avtal, men bara om det inte blir dyrare. Det blir det om bonusar ska bli pensionsgrundande, som de är enligt avtalet, säger Anders Kjellberg.