Bild: Pixabay

Nyhet Trots stora problem med höga sjukskrivningstal för psykisk ohälsa sjunker antalet legitimerade psykoterapeuter i Sverige. Facket oroas över patientsäkerheten i vården.

Enligt flera rapporter har sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökat kraftigt de senaste decennierna. I dag utgör de nära hälften av alla sjukskrivningar och de psykiska diagnoserna leder också till allt längre sjukskrivningar.

Samtidigt visar nya siffror från Socialstyrelsen att antalet legitimerade psykoterapeuter i arbetsför ålder fortsätter att sjunka. År 2016 fanns cirka 3 700 legitimerade psykoterapeuter under 65 år. Förra året hade antalet sjunkit till cirka 3 370.

Trenden oroar Lise-Lott Lökken Svärd, som är psykoterapeut inom primärvården och vice ordförande i fackförbundet SSR:s psykoterapeutförening.

– Vi har sett detta i flera år. Andelen legitimerade psykoterapeuter sjunker stadigt. Det kan få konsekvenser utifrån patientsäkerhetssynpunkt. Det är inte säkert att patienten får rätt vård för sin psykiska ohälsa, säger SSR:s psykoterapeutförenings vice ordförande.

 

 

Om man väger in att Sveriges befolkning växer är minskningen ännu tydligare. I dag finns 32 legitimerade psykoterapeuter per 100 000 invånare. 2016 var antalet 37 per 100 000 invånare, enligt Mikael Ohlin på Socialstyrelsen som arbetat med Socialstyrelsens rapport.

Av rapporten framgår att de legitimerade psykoterapeuterna sticker ut. Nästan samtliga 22 legitimationsyrken inom vården har en positiv trend, mätt som antalet yrkesutövare med legitimation per capita, även om också antalet tandläkare och biomedicinska analytiker sjunker något per capita.

Minskningen av psykoterapeuter är ett stort problem, anser SSR:s Lise-Lott Lökken Svärd som sedan 2013 är anställd som psykoterapeut i primärvården i Region Västmanland. Detta inte minst för att Socialstyrelsen rekommenderar psykoterapi som förstahandsval för flera diagnoser, till exempel lätt till medelsvår depression, framhåller hon.

Vad beror då denna negativa trend på? Det är en kombination av att det finns få utbildningsplatser och att arbetsgivarens efterfrågan sviktar, enligt Psykoterapeutföreningen inom SSR.

– Ibland efterfrågas de inte ens, men det varierar mellan regionerna. Om man tänker på att det är det enda yrke som enligt examensbeskrivningarna bedriver psykoterapi självständigt, då är det märkligt, säger Lise-Lott Lökken Svärd.

SSR anser att det är problematiskt att man från arbetsgivarhåll ofta i första hand söker yrkesgrupper som de menar kan ha stöttande samtal, men inte egentligen är specialiserade på behandlingsformen psykoterapi.

– Det kan vara beteendevetare, socionomer och psykologer. Visst är det också bra, men de har inte lika mycket psykoterapiutbildning, ibland ingen alls. Man har en akademisk grundutbildning, men varken socionom- eller psykologutbildningen är en specialistutbildning i psykoterapi.

Av Socialstyrelsens rapport framgår att antalet legitimerade psykologer, till skillnad från psykoterapeuterna, har ökat sedan 2016. Ökningen är 14 procent per 100 000 invånare.

Lise-Lott Lökken Svärd anser inte att det går att ersätta de specialistutbildade psykoterapeuterna med andra yrkesgrupper.

Varför går det inte lika gärna att bli behandlad av en psykolog eller en kurator?

– Det är ungefär som att säga ”varför går det inte lika bra med en ST-läkare” i primärvården, alltså en läkare under utbildning.

Hon bedömer att den vanligaste terapi som möter patienter i primärvården är terapi från någon som inte är legitimerad psykoterapeut.

– Oftast har de förhoppningsvis steg 1-utbildning, alltså en sorts grundutbildning. Men det är inte säkert, då det är oreglerat på så sätt att vem som helst kan bedriva psykoterapi. Det är upp till arbetsgivaren att bedöma om denne tror att personen kan bedriva psykoterapi.

Hennes bild är att en genomsnittlig vårdcentral inte har en legitimerad psykoterapeut anställd. I stället är det då kuratorer, beteendevetare, socionomer och psykologer som arbetar med terapi, på de ställen där terapi erbjuds.

Region Gävleborg är den region som har den absolut lägsta andelen legitimerade psykoterapeuter per capita, enligt den senaste sammanställningen. De uppger till Dagens Arena att de inte ser bristen på legitimerade psykoterapeuter som ett problem för behandlingen av psykisk ohälsa.

– Nej, det är inget problem i nuläget, svarar Ywette Persson som är biträdande verksamhetschef för vuxenpsykiatrin inom Region Gävleborg, via e-post.

Orsaken till att de inte upplever sig ha någon brist är att regionen har många anställda som har en grundläggande utbildning i kognitiv beteendeterapi, KBT.

– Vi kan bedriva psykoterapier både individuellt och i grupp i enlighet med nationella riktlinjer och våra vårdprogram, och terapeuterna med grundläggande KBT-utbildning har tillgång till handledning, fortsätter Ywette Persson och framhåller att de även har köpt in uppdragsutbildning så att ännu fler kan få grundläggande KBT-utbildning.

Antalet legitimerade psykoterapeuter sjunker i Sverige. Kommer det att påverka er i Region Gävleborg på något sätt?

– Behovet inom regionen ser ut att vara tillgodosett. Vår egen personal som är legitimerade psykoterapeuter bidrar med handledning till dem som har den grundläggande utbildningen och vi har även upphandlade avtal med externa handledare.

Regionen är långt ifrån ensamma om att anse att de har tillräckligt med legitimerade psykoterapeuter. De flesta regioner i Socialstyrelsens rapport om tillgång och efterfrågan på legitimerad personal från förra året är av samma åsikt. Medan åtta av tjugo regioner svarade att de hade brist på legitimerade psykoterapeuter svarade tolv regioner att de hade balans mellan tillgång och efterfrågan.

Psykoterapeutföreningens Lise-Lott Lökken Svärd ser det som ett tecken på okunnighet från arbetsgivarhåll.

– Det måste till att arbetsgivaren förstår att psykoterapi behövs för att stävja den psykiska ohälsan. Om de inte gör det kommer de fortsätta att säga att de har balans när det gäller tillgången på psykoterapeuter. Sedan handlar det om en kunskapsbrist hos dem som bestämmer, att de till exempel inte vet skillnaden mellan psykologer och psykoterapeuter, säger hon.

Efter Region Gävleborg är det Region Norrbotten som uppvisar det lägsta antalet legitimerade psykoterapeuter sett till sin befolkningsmängd, enligt den senaste statistiken.

Krister Berglund är psykiatridivisionschef i regionen. Han håller med Lise-Lott Lökken Svärd om att det sjunkande antalet psykoterapeuter är ett problem. Han understryker dock i sitt svar till Dagens Arena att bristen på legitimerad personal inte enbart handlar psykoterapeuter, utan även om psykologer, sjuksköterskor, läkare och andra yrkesgrupper.

– Bedömningen är att de som utbildas just nu inte räcker för att fylla de luckor som uppstår när människor slutar, skriver Krister Berglund i ett e-postsvar.

Hur ser ni i Region Norrbotten på det faktum att antalet legitimerade psykoterapeuter sjunker i Sverige?

– Psykiatrin har en komplex patientgrupp och därför är erfarna legitimerade psykoterapeuter viktigt för oss. Psykoterapeuter bedriver patientarbete, men kan också vara en vägledning till annan personal. Om mängden psykoterapeuter minskar ger det givetvis påverkan på verksamheten. Kontinuiteten i behandlingen av patienterna minskar.

SSR:s bild är att det är många arbetsgivare som inte prioriterar denna yrkesgrupp. Hur ser ni på risken för patientsäkerheten ifall de legitimerade psykoterapeuterna blir för få?

– Jag upplever att vi prioriterar frågan om att utbilda fler. Brist på personal i alla professioner är hälso- och sjukvårdens allra största utmaning och lyckas vi inte med det kan det påverka patientsäkerheten, svarar Region Norrbottens chef för regionens psykiatridivision.