Grenfell Tower London 14 Juni 2017 Foto: Natalie Oxford

Säkerhet Efter den katastrofala branden i Grenfell Tower i London lovade dåvarande ansvarig minister en översyn av det svenska regelverket. Men trots att byggnader i Sverige har samma brandfarliga fasadmaterial och bristande regelverk har identifierats så har inga regeländringar skett. 

*Artikeln har ändrats 8 december 11:43

Sommaren 2017 miste 74 personer livet i vad som är den värsta bostadsbranden i Storbritannien sedan andra världskriget – Branden i Grenfell Tower i London. På strax över två timmar spred sig branden från fjärde till 23 våningen och kvar blev bara ett ihåligt svart skal.

Brandkatastrofen väckte frågor även i Sverige: kan något liknande inträffa här? Har vi liknade konstruktioner i Sverige och hur väl fungerar vårt byggnadstekniska brandskydd?

Den dåvarande svenska bostadsministern Peter Eriksson (MP) lovade en översyn av det svenska regelverket och till TT sa han att han ville se en lagändring.

– Det behövs en skärpning. Det sitter en utredning som har i uppgift att se över Boverkets byggregler, däribland kontrollfunktionerna för brandskydd vid byggnationer.

I samma artikel frågar TT Peter Eriksson om branden i London föranleder honom att vidta några åtgärder? Peter Eriksson hänvisar till Kommittén för modernare byggregler vars arbete inletts innan Grenfell.

– Utredningen ska leverera förslag successivt. Men jag ska diskutera med utredarna om vi kan driva på bland annat frågorna om kontrollfunktioner av brandskyddet.

En chock

Nu har över tre år passerat. Inga svenska regeländringar med anledning av Grenfellbranden har gjorts.

Ville Bexander är brandingenjör och expert byggnadstekniskt brandskydd vid Brandskyddsföreningen. Han är tydlig med att påpeka att orsakerna till att branden i London blev så katastrofal är många, men tillägger att brandsäkerhetsbranschen ändå såg positivt på att byggreglerna skulle ses över av en kommitté och såg en chans att kanske kunna påverka regelverket kring just brandsäkerheten.

– Flera organisationer inom brandbranschen kom med inspel till kommittén med förslag på lösningar utifrån våra problemområden. Vi hade möten och mejlväxling med kommittén och jag tyckte att vi hade en bra dialog.

Kommitténs slutbetänkande säger Ville Bexander var en chock.

– Det de hade gjort var i stort sett det diametralt motsatta till det vi hade föreslagit. Kompetens- och kontrollkrav försvann eller försämrades i kommitténs förslag. Exempelvis, vi ville se att den kontrollansvarige fick ökade befogenheter. Kommittén föreslog att ta bort kontrollansvarig helt.

Ingen systematisk undersökning av svenska fasader

Inte heller har det gjorts någon systematisk undersökning av svenska fasader. Trots att det bara månader efter Grenfell gjordes en enkätundersökning som visade att i alla fall elva unika byggnader troligtvis har samma brandfarliga fasadplattor som höghuset i London.

– Baserat på de svar vi fick kunde vi konstatera att det är troligt att liknande fasadplattor använts i Sverige. Men vi kunde inte identifiera vilka byggnader det rör sig om, utan vår enkät var mer som en temperaturmätare bland yrkesverksamma, säger Michael Strömgren vid Briab, en privat brandriskfirma.

Ett nyligen uppmärksammat exempel är ikoniska Bohus i Malmö. I slutet av augusti i år fick det kommunala fastighetsbolaget MKB bekräftat det som de misstänkte: Att ungefär hälften av fasadskivorna i bostadshöghuset inte var brandklassade. Orsaken till felet utreds nu. Klart är att det av någon anledning levererats fel skivor till bygget.

Bohus. Foto: Ole Jais

 

– Vi vet idag inte hur många hus i Sverige som kan ha brandfarliga fasader, eller brandfarlig isolering. Det finns en stor risk för ett stort mörkertal här. Att i efterhand systematiskt kontrollera är svårt. Det är mycket bättre om kontrollen finns med i processen som leder fram till ett färdigt hus säger Michael Strömgren och tillägger att han tycker byggbranschen har mycket att lära av fordonsindustrin.

– Finner Volvo ett fel i en modell så återkallas alla berörda bilar.

Boverket litar på att reglerna följs

I ett mejl till Dagens Arena skriver brandingenjör Anders Johansson vid Boverket att, som systemet ser ut idag så litar samhället på att de byggnader som uppförs i Sverige uppfyller svenska byggregler. »Det är ändå att rekommendera att fastighetsägare själv kontrollerar sin fasad om de är osäkra på dess egenskaper«.

2019 presenterades en studie där det svenska och det brittiska regelverket jämfördes. Forskningsgruppen, som bland andra bestod av Michael Strömgren och Lunds universitet, fann att det fanns liknande svagheter mellan det svenska och det brittiska systemet.

– Byggbranschen lider av att den är förvånansvärt analog och gammalmodig. Det görs ändringar på ritningar, som skickas mellan olika händer och bristen på transparens och spårbarhet är uppenbart. Ansvar faller lätt mellan stolarna. Precis som i Storbritannien. Det behöver inte vara av illvilja, mygel eller så utan kan uppstå för att det är så många händer som är inblandade, säger Michael Strömgren.

Han tar som exempel Potatisåkern i Malmö som brann 2007. Ett 70-tal lägenheter brann upp och som tur var skadades ingen människa. Efter flera års utredning åtalades tre chefer vid byggbolaget Skanska och skorstensfejarmästaren i Malmö för grov allmänfarlig vårdslöshet. Ingen fälldes.

– Ingen dömdes och behövde ta ansvar, delvis för att det inte fanns handlingar som kunde visa vem som gjort vad och vem som visste vad. Det är tydligt att vi ofta missar helheten och misslyckas nå önskvärt resultat. Boverket rapporterar att byggskador- och fel kostar mer än 100 miljarder per år och där kan vi göra betydligt bättre, säger Michael Strömgren.

Vad hände med kommitténs utredning?

Resultaten av jämförelsen mellan det svenska och det brittiska systemet presenterades för Kommittén för modernare byggregler. Men Michael Strömgren säger att han inte vet vad kommittén gjorde med informationen.

Sedan kommittén lämnade sitt slutbetänkande har det skickats ut på remiss. Förslag som rör kontrollsystemet, och betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

De delar i betänkandet från Moderna byggregler som rör BBR (däribland brandskyddsregler) överlämnades till Boverket som tar omhand det arbetet inom det Boverket kallar Möjligheternas byggregler. Boverket ska rapportera sitt arbete till regeringen den 20 december.

Tydligare regelverk, tydligare ansvarsområden

Utöver det har har Boverket påbörjat en översyn av brandskyddsreglerna i allmänhet, säger Anders Johansson vid Boverket men tillägger att det dock rör det inte tillsyns- och kontrollsystemet. Orsaken är enligt honom tidens gång.

– De brandskyddsregler vi har på plats idag är från 2008. Det är rimligt att de ses över med jämna mellanrum. Det kommer att ta flera år innan nya regler är på plats.

Både Michael Strömgren och Ville Bexander vid Brandskyddsföreningen vill se tydligare regelverk med tydligare ansvarsområden. Strömgren höjer dock ett varningens finger.

– Jag är osäker på vad som är bäst väg för Sveriges del. Lagstiftning är inte alltid bästa vägen. Det är mycket som ska vägas in; kostnadseffektivitet, hållbarhet, säkerhet. I Storbritannien har det exempelvis efter Grenfell blivit mycket svårare att bygga med förnyelsebara material. Det viktigaste för svensk del är att det blir en bra, väl avvägd, helhet.

Anders Johansson säger att EU just nu arbetar med att ta fram en standardiserad testning av fasader som ska gälla den inre marknaden i unionen.

–Vi får se om EU:s provningsmetod hinner bli klar så vi kan inarbeta den i våra nya regler.