Jämställdhet Enligt Medlingsinstitutet minskade lönegapet mellan män och kvinnor med 0,4 procent 2024 jämfört med åren innan. Dagens Arena frågade Peter Beijron, statistikansvarig på myndigheten, om det bara handlar om en tillfällig trend.
Ser vi en bestående eller tillfällig trend med minskade inkomstskillnader mellan könen?
– Att inkomstskillnaderna minskar mellan kvinnor och män är inte en tillfällig trend skulle jag säga, utan något som pågått kontinuerligt, om än relativt långsamt, de senaste 15-20 åren. Det beror även lite på hur man gör jämförelsen. Jämför man medelvärden mellan kvinnor och män är inte trenden lika tydlig. Det beror på att de allra högsta inkomsterna påverkar jämförelsen ganska mycket. De inkomsterna, som till stor del är kapitalinkomster, kan dessutom variera relativt mycket mellan enskilda år. Jämför man i stället medianinkomsten för kvinnor och män, alltså den mittersta inkomsten i fördelningen, blir bilden något annorlunda. Då är skillnaden mindre och minskningen mer tydlig och konsekvent från år till år, säger Peter Beijron.
Varför minskar gapet så långsamt trots decennier av jämställdhetsarbete?
– Att det går långsamt beror på att förändringar endast sker gradvist på arbetsmarknaden. Även om vi ser trender med minskad könssegregering på yrkesnivå, minskade löneskillnader och mindre deltidsarbete bland kvinnliga anställda så är det mesta beständigt från ett år till ett annat. Det är i mångt och mycket samma personer som är anställda i samma tjänst som föregående år med nästan samma lön som föregående år, säger Peter Beijron.
Han fortsätter:
– En person befinner sig dessutom ofta på arbetsmarknaden i många årtionden. Det tar därför lång tid för skillnader som en gång uppstått att försvinna ur arbetskraften. Många kvinnor och män som gjorde sitt inträde för många decennier sedan är fortfarande kvar på arbetsmarknaden idag. Och man kan se det som att de i någon mening bär med sig de skillnaderna som en gång varit än idag. Dessutom när vi tittar på inkomsterna för hela befolkningen så kommer ju de skillnaderna som tidigare funnits på arbetsmarknaden leva kvar via skillnader i pensionsinkomster bland kvinnor och män.
Varför är skillnaderna störst i Stockholms län, tror du?
– Ett genomgående mönster som man kan se när man jämför skillnader mellan kvinnor och män i olika grupper är att det är större skillnad ju högre inkomstnivån är. Stockholms län är det län där de genomsnittliga inkomsterna är högst, och även den genomsnittliga skillnaden. Det finns ett antal faktorer som spelar in, den absoluta toppen i inkomstfördelningen är till stor del lokaliserad där. Det är individer som är högutbildade och antingen tjänstemän i privat sektor eller som driver företag, säger Peter Beijron.
Han fortsätter:
– Samtidigt kan man konstatera att jämför vi istället skillnaden i medianinkomst har Stockholms län istället den tredje lägsta inkomstskillnaden, efter Jämtland och Gotland. Störst är inkomstskillnaden då istället i Västmanlands län. Det är ett bra exempel på hur stor påverkan de allra högsta inkomsterna kan ha på jämförelsen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
