Foto: Frontex.

Frontex Frontex föreslås få kraftigt stärkta resurser och ett utvidgat uppdrag – men dess enhet för bevakning av mänskliga rättigheter skulle samtidigt förlora inflytande. ”Problematiskt”, säger enhetens chef Jonas Grimheden som anser att förslaget är starkt politiserat

En årsbudget på drygt 13 miljarder kronor 2026 gör EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå Frontex till unionens överlägset mest välfinansierade myndighet. Sedan det stora flyktingmottagandet 2015 har budgeten växt med nästan 750 procent – och mycket ska bli mer. Utkastet till en uppdaterad förordning för Frontex presenterades nyligen och innehåller bland annat förslag om att Frontex bemanning ska växa från dagens 10 000 personer till 17 500 år 2034, och till 30 000 år 2040.

Försvagat skydd

Vid presentationen av förslagen hävdade Magnus Brunner, EU-kommissionär med ansvar för migrationsfrågor, att ingen annan EU-myndighet har ett lika starkt inbyggt skydd för mänskliga rättigheter. Men i själva verket innehåller förslaget till uppdaterad förordning delar som skulle försvaga detta skydd.

– Där finns ett par förslag som är riktigt problematiska, säger Jonas Grimheden som har titeln ”fundamental rights officer” och leder den enhet som övervakar att mänskliga rättigheter respekteras i Frontex operationer.

Den förordning som är i kraft nu innebär att alla operationer där Frontex deltar övervakas. Ett av de nya förslagen är att detta bara ska göras när det bedöms vara motiverat, och att det ska bestämmas efter en konsultation och riskbedömning i samråd med Frontex chef.

Med den nuvarande generaldirektören, nederländske Hans Leijtens, skulle det inte innebära något problem om den här delen av förslaget blir verklighet, enligt Grimheden.

– Men vi har ju haft en annan chef för byrån, och med honom skulle jag nog ha haft problem med den här formuleringen.

Han syftar på fransmannen Fabrice Leggeri som avgick som generaldirektör 2022. Det skedde efter att det uppdagats att myndigheten varit delaktig i olagliga så kallade pushbacks där människor på flykt tvingats tillbaka från Grekland till Turkiet, och att det sedan mörklagts. Sedan sin avgång har Leggeri slagit in på en politisk karriär och sitter numera i EU-parlamentet för det franska högerextrema partiet Nationell samling.

Med de ändringar av lagtexten som föreslås skulle en meningsfrände till Leggeri i Frontex ledning kunna reducera resurserna för bevakning av mänskliga rättigheter, konstaterar Jonas Grimheden.

– Så den skrivningen kan vara väldigt problematisk i ett längre perspektiv.

Övertygad att det plockas bort

En bärande del av förslaget handlar om inrättandet av en snabbinsatsstyrka som på 24 timmars varsel ska kunna rycka ut. Ett exempel som nämns är händelsen i somras då drygt 70 000 människor tog sig från Marocko till den spanska exklaven Ceuta.

Enligt förslaget ska tillsynen av respekten för mänskliga rättigheter kunna dröja i upp till en månad när denna insatsstyrka rycker ut och Grimheden beskriver det som den mest oroande delen av förslaget. Han är dock övertygad om att förslaget inte kommer att vara kvar när förslaget blir lag.

– Och om det ändå överlever skulle en domstol som tittade på det säga: hur kan EU-lagstiftningen undanta den mest riskfyllda och problematiska situationen från övervakning?

Ett tredje förslag han vänder sig emot handlar om att hans enhet bara ska ha mandat att utreda kränkningar av mänskliga rättigheter som begås av personal anställd av Frontex. Personal som tjänstgör för myndigheten, men är anställd av till exempel nationella gräns- och polismyndigheter, ska inte omfattas.

– Jag tror att det är en felskrivning, säger Jonas Grimheden och hävdar att han har källor i EU-kommissionen som har bekräftat det för honom.

Men om det inte är en felskrivning?

– Då tror jag att Frontex skulle få problem, för hur ska vi kunna ha uniformerad beväpnad personal som vi inte har styr på, som medlemsstaterna på något sätt ska komma in och övervaka?

Personalen som jobbar i Frontex-uppdrag delas in i tre kategorier: kategori 1 är den direktanställda personalen, kategori 2 är personal från medlemsländernas migrationsmyndigheter som lånas ut under längre tid och kategori 3 utgörs av nationell personal som tjänstgör en kortare tid.

– Om vi har en stationering i ett land med ett antal kategori 1, ett antal kategori 2 och ett antal kategori 3, och kategori 2 och 3 kommer från tio olika länder – skulle vi då ha en övervakare från mitt kontor för kategori 1, och tio andra övervakare från de andra tio länderna? Det skulle bli absurt och ohållbart.

Skulle tänka över sin framtid

Starka politiska krafter vill inte att hänsyn till internationella konventioner som reglerar mänskliga rättigheter ska hindra Frontex arbete, konstaterar Grimheden som tycker sig se hur dessa avsikter präglar förslaget ”enormt mycket”.

– Det är ju ingen försumbar mängd politiker i parlamentet och medlemsstaterna som är väldigt skeptiska till mänskliga rättigheter.

Om möjligheten att övervaka all personal i myndighetens operationer försvinner skulle han behöva tänka över sin framtid inom Frontex. Detsamma gäller om en ny chef skulle utnyttja möjligheten att hålla hans enhet borta från vissa aktiviteter.

– Då kanske jag skulle behöva avgå och säga att det här är absurt, jag kan inte göra mitt jobb, ni har inte gett mig de resurser som jag har rätt till och den här konsultationen med riskbedömning är bara för att kontrollera, för att få mig att undvika att titta på det ni inte vill att jag ska titta på.

Han skulle dock kunna vända sig till flera instanser i en sådan situation: Frontex styrelse, EU-parlamentet, ministerrådet.

– Även där finns det risk att politiken ser ut som den gör och att jag inte skulle få gehör. I nuläget skulle jag inte säga att det som har föreslagits är katastrofalt, men det är inte bad weather proof. Det fungerar i nuläget, men inte nödvändigtvis i en försämrad faktisk situation.

Thord Eriksson