debatt Demokratier monteras inte ner över en natt, utan genom en gradvis tillvänjning av hatisk retorik. När hätsk retorik mot muslimer breder ut sig måste varningssignalerna tas på allvar, skriver Esma i Uppsala.
Valrörelsen är över, men det politiska klimatet har inte svalnat. Tvärtom ser vi hur den systematiska fientligheten mot Sveriges muslimer fortsätter att normaliseras i det nya politiska landskapet. Vad som under valrörelsen kunde avfärdas som kortsiktigt röstfiske har nu cementerats som en farlig politisk vardag.
Forskaren Gregory Stanton har utvecklat en modell över folkmordets tio stadier, en process som alltid börjar med ord och kategoriseringar innan den eskalerar. Det politiska klimatet i Sverige rör sig nu genom de sex första stadierna:
Stadie 1: Klassificering (”vi och dem”). Befolkningen delas upp baserat på religion eller ursprung. Detta nådde sin kulmen när Jimmie Åkesson (SD) i SVT:s slutdebatt öppet varnade för att “den muslimska invandringen fäller avgörandet i ett riksdagsval”. Genom att måla upp medborgare som “röstboskap” ifrågasätts själva legitimiteten i att muslimer deltar i demokratin.
Fördomar blir till politiska förslag
Stadie 2: Symbolisering. Negativa associationer fästs vid gruppens symboler. Det sträcker sig från när Richard Jomshof (SD) jämförde islams halvmåne med nazismens hakkors till hur den SD-kopplade mediekanalen Riks efter valet publicerade en morgonvideo med arabisk titel . I videon klär programledare ut sig till stereotyper och visar bilder på helt vanliga svenska muslimer som ber eller bär slöja för att varna för “det nya Sverige”.
Stadie 3: Diskriminering. Fördomar blir till politiska förslag. Detta syns i riksdagsinitiativ om att stoppa moskébyggen och stänga religiösa friskolor enbart för en specifik grupp, vilket slår mot den grundlagsskyddade religionsfriheten.
Stadie 4: Dehumanisering. En minoritet ses som ett hot istället för individer. I sändningar från Riks talar riksdagsledamoten Nima Gholam Ali Pour om att muslimer blivit ”för många” och uttrycker behov av att kontrollera gruppens storlek – som om vi pratade om en vargstam. Ungsvenskarnas förbundsordförande Denice Westerberg har i tal kollektivt skuldbelagt muslimer för allt från stökiga klassrum till grova brott.
Stadie 5: Organisation. Politiska krafter organiserar resurser för att begränsa gruppen. Detta syns i kraven på att systematiskt granska moskéers finansiering samt utvisa utländska imamer.
Stadie 6: Polarisering. Moderata röster tystas och hatet normaliseras. Det blev smärtsamt tydligt när Richard Jomshof (SD) i Dagens Nyheter gick så långt som att uppmana Sveriges muslimer att helt enkelt ”sluta vara muslimer”.
Misstänkliggör inte grannar
Denna fixerade syn sipprar ner i vardagen. Det blev tydligt när Riks-profilen Mira Aksoy i en video kritiserade att en muslimsk kvinna fick representera Taylor Swifts fans i media, med argumentet att hennes religion och hudfärg inte passade in.
Som konservativ person reagerar jag starkt på denna utveckling. Den sanna konservatismens fader, Edmund Burke, betonade de ”små gemenskaperna” Wikiquote – att vi tar hand om våra medmänniskor i vårt grannskap, vår by och vår stad utan statlig inblandning. En sann konservativ ser medmänniskor som individer med moraliskt ansvar och karaktär, och skulle aldrig misstänkliggöra sina grannar på grund av deras religion, eftersom det splittrar bygemenskapen.
Sverigedemokraterna gör det motsatta. De vill använda statens makt för att kollektivisera och dela upp folket i muslimer och icke-muslimer. Det är dags att utmana Sverigedemokraterna att sluta kalla sig konservativa, och erkänna att kanalen Riks i själva verket bara bedriver aggressiv nationalism, inte konservatism.
Demokratier monteras inte ner över en natt, utan genom en gradvis tillvänjning av hatisk retorik. Stantons modell påminner oss om att detta är en process – och den går att stoppa. Nu när valet är förbi vilar ett tungt ansvar på samtliga demokratiska krafter. Det är hög tid att visa att vi står upp för mänskliga rättigheter, religionsfrihet och ett sammanhållet Sverige.
Esma*, en orolig civilmedborgare i Uppsala
*Esma heter egentligen något annat, men vill vara anonym.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
