valet 2026 Utvecklingen för personer med funktionsnedsättning går åt fel håll. Det handlar om både rätt till insatser, som personlig assistans, och chansen att få ett arbete. Det menar Funktionsrätt Sverige. Inför valet hoppas de på höjt lönebidrag och fler flexibla jobb.
Det blir en dyster bild, när Funktionsrätt Sverige ska utvärdera de senaste årens politik:
– Generellt tycker vi att det har gått bakåt under många år, men särskilt under den senaste mandatperioden. Vi fick kritik av FN 2024, och de talar om bristande och försämrad tillgänglighet i samhället, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Att välfärdssystemen holkats ur skapar utanförskap och ökande klyftor, menar Funktionsrätt Sverige.
– Till stor del handlar det om dålig ekonomi genom att nivåerna halkat efter så länge i de systemen, men också om svårigheter att komma in i systemet. Det har blivit snävare ramar och hårdare krav hos Försäkringskassan för att ses som sjuk eller med nedsatt arbetsförmåga, säger Nicklas Mårtensson.
Ökat kravställande
Den som aldrig kommer att kunna arbeta alls och har sjukersättning på 100 procent har som mest 13 715 kronor per månad före skatt.
– Det är mycket svårt att klara av att betala bostad och leverne på den nivån. Många i den gruppen har intellektuell funktionsnedsättning som ofta gör att man har 0 arbetsförmåga över tid. Ekonomiska incitament funkar inte, man blir inte mer arbetsför, säger Nicklas Mårtensson.
Mandatperioden som har gått har tydligt präglats av ökat kravställande, och fokus på att det ska löna sig att jobba.
– För de med autism och ADHD måste man skapa förutsättningar för att de får en anpassad utbildning och anställning. Det kan vara ett behov av handledare, och att undvika vissa arbetsuppgifter och fokusera på arbetsuppgifter som passar bättre. Insatserna för denna grupp är oftast för få och det beror bland annat på att lönebidraget har legat på samma nivå som 2020. Arbetsplatser har därmed förlorat 15–16 procent i kostnadstäckning under dessa år, vilket har lett till att många har förlorat jobbet.
Funktionsrätt Sverige har också märkt att rätten till ersättning påverkas i hög grad av vad personen gör på sin fritid.
– Om jag till exempel är med och ordnar ett möte med min förening, fixar kaffe eller liknande så kan det leda till att Försäkringskassan bedömer att jag har arbetsförmåga. Men man tjänar inte på att jobba ideellt, och de flesta skulle hellre arbeta; det är så låga nivåer i sjuk- eller aktivitetsersättningen, säger Nicklas Mårtensson.
Små företag bäst
Idag är sysselsättningsgraden 53 procent för personer med funktionsnedsättning, att jämföra med drygt 80 procent i hela befolkningen, säger Nicklas Mårtensson. Det är ett större glapp mellan grupperna än i många andra länder. Mycket borde kunna göras för att skapa fler jobb åt personer med funktionsnedsättning, menar han.
De små, privata företagen är klart bäst på att anställa personer med funktionsnedsättning, till exempel med lönebidrag. Men egentligen borde många fler kunna erbjudas arbete inom staten, regioner eller kommuner.
– Bara tre personer på en myndighet med 300 anställda hade betytt mycket. I andra länder står staten för mycket högre andel av jobb till personer med funktionsnedsättning.
Nicklas Mårtensson säger också att i många andra länder, som Kanada och USA, har fler personer med funktionsnedsättning börjar arbeta sedan pandemin. Det tror han bero på en att pandemin gav upphov till en ny arbetskultur, med ökad flexibilitet vad gäller hemarbete.
– Om du har problem med magen till exempel kan det underlätta att vara hemma eller få påverka sitt eget arbete mer. Vi ser inte samma effekt i Sverige, det är märkligt. Kanske för att vi har gått tillbaka till arbetet så snabbt. Vissa arbetsgivare vill ha personer på jobbet 4 eller 5 dagar i veckan.
Personlig assistans
När det gäller personlig assistans ser Funktionsrätt Sverige att utvecklingen under lång tid har gått mot högre beviskrav för att få rätt till vissa insatser.
– Man måste verkligen bevisa att man inte fixar en del saker jämfört med hur det var för ett antal år sedan. Vad är till exempel föräldraansvar och vad kan en partner göra? Vad innebär det att ha ett aktivt socialt liv?
Syftet med personlig assistans, att få leva som alla andra, sätts allt mer på undantag, enligt Nicklas Mårtensson.
– Myndigheten för Delaktighet har visat att personer med funktionsnedsättning har färre kompisar, partners i lägre utsträckning och färre fritidsaktiviteter. Det vore rimligt att se till man kan leva som andra i samma ålder.
Det ökade fokuset på att bekämpa fusk och brott inom socialförsäkringen är i grunden bra, menar Nicklas Mårtensson, i den mån det betyder att mer pengar kan gå till insatser för de som behöver det. Men utvecklingen har lett till att det som var en frihetsreform har ”solkats ned”, menar han. Dessutom har assistansersättningen halkat efter vilket gör att få kvalificerade personer vill arbeta som personliga assistenter. Det blir istället till stor del ett yrke för personer i 20-årsåldern som sedan lämnar snabbt.
Är det några vallöften när det gäller socialförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken som är viktiga för er målgrupp?
– Det har ju pratats mycket om hur man ska få personer i arbete. Reformerna utgår från incitament för att jobba. Slopat karensavdrag skulle såklart kunna påverka vår målgrupp. Har jag migrän eller magproblem regelbundet kan slopad karens hjälpa. Men egentligen tror jag mer på att man ska kunna ha en större egenmakt och flexibilitet i sitt arbete, säger Nicklas Mårtensson.
Elsa Persson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
