Ändå en rimlig tes att Tidö förlorar.
En dryg vecka innan valdagen har valrörelsen blivit mer laddad.
Och spännande.
Länge såg det ut som att utgången var given, att Magdalena Andersson kunde surfa fram till valsegern, och att frågan bara var vem hon skulle förhandla och samarbeta med. Fokus låg på trygghet och kompetens.
Men de senaste mätningarna ger Liberalerna bättre stöd än tidigare, om än en bra bit från fyraprocentsspärren. Även Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna går fram. Men framför allt tappar Socialdemokraterna stöd.
Svagare partilojalitet
Partiet har tappat väljare under en lång tid. Tidigare under mandatperioden låg siffrorna uppåt 38 procent, men i de senare mätningarna har de parkerat ungefär vid förra valets resultat. I flera mätningar har Socialdemokraterna kanat ner ytterligare, om detta blir valresultat skulle partiet göra sitt sämsta val sedan början av 1900-talet. Förstås en black om foten för en statsministerkandidat som personligen har högt förtroende och en valseger som länge betraktades som kassaskåpssäker. Med sämre stöd blir det svårare att hålla i taktpinnen i en kommande regering, om Tidöpartierna förlorar, vilket ändå är den rimliga och troliga hypotesen.
Valdagen ligger en vecka framåt i tiden, så saker kan förstås hända. Men några reflektioner går ändå att göra. Det progressiva fältet innehåller i dag flera partier med lite olika profil. Partilojaliteten och identifikationen med ett enskilt parti är svagare än tidigare. Detta mönster känner vi igen också i andra länder. När Andy Burnhams efterträdare skulle väljas till borgmästarposten i Manchester fick Labours kandidat inte majoritet på egen hand, utan först när andrahandsvalet räknades in. Många som i första hand röstade på Liberaldemokraterna och De Gröna hade Labours kandidat som nummer två.
Radikalare ekonomisk politik
På samma sätt finns det väljarrörelser mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet – och Centerpartiet. Den som vill öka trycket kanske lutar åt V. Den som vill ha mer klimatpolitik åt Mp. Kanske har en del retat upp sig på Magdalena Anderssons flört med Centerpartiet och Ebba Busch. Göran Greider på socialdemokratiska Dala-Demokraten har sagt att han ska rösta på Vänsterpartiet. Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson väljer Miljöpartiet. Och en del så kallade Magdademokrater kanske lockas att välja Centerpartiet.
Socialdemokraterna har en radikalare ekonomisk politik i dag än tidigare, i allt från frågan om att avskaffa karensdagen, till vinster i skolan och billigare tandvård. Så i den meningen har Socialdemokraterna rört sig vänsterut. Man har generellt en radikal miljöpolitik. Men har valt en mer konservativ linje vad gäller brott och migration, och har på den fronten accepterat mycket av Tidöregeringens politik. Syftet har varit att spela jämnt och inte förlora fler väljare till Sverigedemokraterna, och kanske vinna tillbaka några. Det är osäkert om detta har lyckats. I Danmark som drivit den här linjen till sin spets, har Socialdemokraterna tappat mark mellan partierna till vänster har gått framåt. Men man har vunnit och behållit regeringsmakten, men från en försvagad position. Kanske var detta strategin också i Sverige, när det kommer till kritan?
Osaklig och ohederlig kampanj
Men samtidigt ökar Sverigedemokraterna. En hypotes är att partiet genom en mycket konfrontativ kampanj satsat på att få upp de som sitter kvar i soffan eller tänkt att rösta på radikalare högerpartier, som Alternativ för Sverige och Örebropartiet.
Men Sverigedemokraterna och Moderaterna har också varit skickliga på att kampanja mot de som inte vill avskaffa mängdrabatten för brott. Kampanjen är osaklig och ohederlig.
En hypotes är nog att detta kan vara en förklaring till att Sverigedemokraterna får ökat stöd, frågan är förstås varifrån de väljarna kommer. Sverigedemokraterna har gett sitt stöd till personer som hänger ut enskilda sexbrottslingar, även när de dömts för förtal. En av dem vill Åkesson personligen benåda, vilket han inte råder över även om han skulle bli minister. Moderatledaren Ulf Kristersson lovade ytterligare åtgärder för att skydda kvinnor mot våldsbenägna män. Socialdemokraterna svarade som av en händelse samma dag med egna förslag. Allt detta vittnar om att brottsligheten kan ramas in och utnyttjas på ett cyniskt sätt. Redan på 1980-talet talades om högerns så kallade ”skräckens strategi”, där det visade sig att hotet om högre skatter och ”soft on crime” vann val.
Vissa saker tycks gå igen. Vi får se om detta har någon betydelse för valutgången.
Lyckats med att synas
Trots detta är Tidöpartierna långt från en valseger, även om Liberalernas stöd räknas in. Det blir match nästa söndag först om Liberalerna hamnar över fyra procent och kommer in i riksdagen.
Men Liberalerna har i varje fall lyckats med en sak. Partiledaren Simona Mohamsson har lyckats med att synas. Budskapet har svajat. Frågan är om synlighet i sig påverkar väljarnas val?
Budskapet är ibland så uppseendeväckande att man häpnar. På DN-debatt hyllade hon häromdagen Tidöregeringen och skrev att ingen annan regering har gjort lika mycket för friheten och liberalismen. Simona Mohamsson har gett George Orwells nyspråk ett nytt ansikte 42 år efter 1984. Men hon syns.
Håkan A Bengtsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
