“Jämfört med de flesta länder sticker Sverige ut genom en långtgående privatisering och fragmentisering av järnvägsunderhållet.”
Sedan drygt 25 år tillbaka upphandlar Trafikverket allt järnvägsunderhåll. Även när staten försökt få myndigheten att utföra åtminstone en bråkdel av underhållet i egen regi har Trafikverket satt sig på tvären och fortsatt att upphandla det praktiska utförandet.
I en artikel hävdar Trafikverkets ledning att allt ändå är i sin ordning.
Vi har replikerat och pekat på en sjunkande produktivitet. Trafikverkets organisation har svällt, men trots att allt fler är involverade i järnvägsunderhåll har omfattningen av underhållet inte vuxit i samma omfattning. Totalt sett har produktiviteten sjunkit med 25 procent på tio år. En av orsakerna är att de flesta stora upphandlingar överklagas. Det har skapat en växande byråkrati med horder av jurister, det vill säga fler jobb men där allt fler arbetar med något annat än det praktiska underhållet.
Orsak till misslyckandet
Jämfört med de flesta länder sticker Sverige ut genom en långtgående privatisering och fragmentisering av järnvägsunderhållet. I en tidigare rapport har vi både visat att resultatet är bättre i de länder som behållit mer av underhållet i offentlig regi och flera länder som tidigare privatiserat insett sina misstag och fört tillbaka underhållet till staten. Att återta kontrollen över järnvägsunderhållet är också ett av löftena från Andy Burnham, som ser ut att snart bli ny premiärminister i Storbritannien.
En av orsakerna till misslyckandet är just att Trafikverket tappat kunskap om järnvägsanläggningen. Kunskapen har istället förflyttats till de fåtaliga entreprenörer som är anlitade för att utföra underhållet. Nu hävdar ledningen för Trafikverket att de visst besitter tillräcklig kunskap och hänvisar till att de har anställt flera kvalificerade teknikexperter, kapacitetsanalytiker och underhållsexperter.
Vi betvivlar inte att dessa är utbildade, inlästa och anstränger sig för att utföra ett gott arbete. Problemet är att förutsättningarna inte är de bästa. I och med att Trafikverket inte deltar i det praktiska underhållet går man oundvikligen miste om kunskap och beprövad erfarenhet. Det är precis av detta skäl som svensk storindustri har egna anställda tekniker för att sköta det löpande underhållet.
Organisationen bristfällig
Trafikverkets ledning menar vidare att det saknas argument för att privatiseringen av järnvägsunderhållet minskat effektiviteten. Vi är emellertid inte ensamma om att ha dragit slutsatsen att Trafikverkets nuvarande organisationen av underhållet är bristfällig och att myndigheten behöver förbättra sin kunskap om järnvägsanläggningen. Två tidigare offentliga utredningar har gjort samma analys och framför allt i den senaste av dessa betonas särskilt att det är nödvändigt att staten bedriver mer underhåll i egen regi för att förbättra kunskapen om järnvägsanläggningen. Därtill har Riksrevisionen pekat på att kostnaderna för baskontrakt systematiskt blir högre än vad som framgår av kontrakten. Dessa skenande kostnader är ännu ett tecken på att järnvägsunderhållet behöver omorganiseras.
I kampanjen Spårfel deltar järnvägstekniker, lokförare, tågklarerare, konduktörer och flera järnvägsexperter. Den praktiska erfarenheten av järnvägsunderhållet är påtaglig och gemensam analys är att sprickan mellan beställare och utförare är ett grundproblem. De olika aktörerna har olika incitamentet för att bedriva verksamheten och när alltmer kunskap förs över från beställaren till utföraren blir verksamheten ineffektiv och kostsam.
Överlämnats till entreprenörer
Vår kritik riktar sig dock inte bara mot Trafikverket. Det är politiska beslut som drivit fram den nuvarande organisationen för järnvägsunderhåll, där staten frånhänt sig utförandet av underhåll. I stället har underhållet överlämnats till ett fåtal entreprenörer som drivs av snäva lönsamhetsincitament. För att skapa ett bättre och effektivare underhåll krävs därför inte bara ökade offentliga anslag, utan en ny organisation där staten återtar underhållet i egen regi.
Det folkliga stödet för att omorganisera järnvägsunderhållet är också stort. Idag finns ett utbrett missnöje med försenade och inställda tåg och enligt SOM-institutets mätningar vill en stor majoritet att staten tar över ansvaret. Vad som krävs är nu att ansvariga politiker har modet att stöpa om organisationen för järnvägsunderhållet och återupprätta en myndighet som bedriver underhållet i offentlig regi med egen personal och egna maskiner.
Håkan Englund, ordförande Seko Infranord
Ola Brunnström, ordförande Seko Spår
Karin Svensson Smith, ordförande Resenärerna
Lisa Pelling, chef för tankesmedjan Arena Idé
Johnny Naderus, talesperson Spårfel
Mats Wingborg, rapportförfattare åt Spårfel
Detta är ett nytt inlägg i den debatt som bedrivits på sajten Altinget. Eftersom kampanjen Spårfel inte får publicera ytterligare en replik publiceras inlägget istället här.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
