debatt För högerpopulistiska partier är glidningen mot ett ohederligt och konfrontativt politiskt samtal lika mycket en del av deras DNA som det successiva undergrävandet av demokratin. Det här präglar Tidöpartierna. Vi rödgröna kan bättre, skriver Martin Marmgren (MP).
Magdalena Andersson lanserade i förra veckan att Socialdemokraterna vill ha “en ny samarbetsanda”. Konkret vill man söka långsiktiga överenskommelser över blockgränsen om ett antal politikområden, exempelvis energi, infrastruktur och rättspolitik. Då det inte nämndes någonting om att SD var uteslutna från den nya socialdemokratiska samarbetsandan är det lätt att tolka Andersson som att avsikten är att bjuda in riksdagens samtliga partier till de här överenskommelserna.
Det är ingen tvekan om att samarbetsanda är en bristvara i den politiska debatten i Sverige idag. Andersson fick direkt svar på tal av bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa som bland annat påstod att Andersson ville fly från sitt “extrema” regeringsunderlag (MP och V) samt att dessa partiers kriminalpolitik skulle vara “fokus på saft och bullar” (ett påstående som är rent trams).
Visar ett större problem med Tidöhögern
Jag tänker att Dousas dumheter visar på ett större problem än bristen på blocköverskridande överenskommelser. Det handlar om vad som håller på att hända med Tidöhögern. Vice statsminister Ebba Busch gick nyligen till attack mot en journalist som ställde en fullständigt normal fråga (om sjunkande elbilsförsäljning) och lyckades i sitt genmäle både stämpla frågan som “politiskt vinklad” och påstå att journalisten var korkad.
Och de allt mer högerpopulistiska följarskarorna jublar. Det ljugs både om politik (exempelvis energipolitiken) och om helt knäppa saker, som att Mona Sahlin skulle ha kvittat ut sig från en votering för att hinna först i lunchkön till pannkakorna.
Just det nuvarande kvittningskaoset är ett övertydligt exempel på hur ren hederlighet liksom verkar ha dömts ut som irrelevant av Tidöhögern i ivern att anpassa sig till, och inte gå i konflikt med, det grovt högerpopulistiska SD. SD sviker en väldigt tydlig överenskommelse och manipulerar därmed beslutsfattandet i riksdagen. Men övriga Tidöpartier klarar inte ens av att kalla en spade för en spade.
Lögner, personangrepp, attack mot medier
Detta känns igen från högerpopulismens högborg – Trumps USA. Lögnerna, personangreppen, attackerna mot medier, filosofin att aldrig backa eller be om ursäkt och fegheten och anpassningsbarheten hos de lojala lakejerna.
I Trumps USA har högerpopulismen i princip helt raserat möjligheten till en hederlig debatt med samhällets bästa i fokus. Nu håller samma sak på att hända i Tidöpartiernas Sverige.
Det handlar inte om en klassisk “höger-vänster” fråga. Man behöver inte bli populist bara för att man vill ha ett samhälle med lägre skatter och ett smalare offentligt åtagande. Och hade exempelvis Moderaterna letts av Mikael Odenberg, Liberalerna av Birgitta Ohlsson eller Kristdemokraterna av Jakob Forssmed så hade det politiska samtalet i Sverige sett helt annorlunda ut. Men istället har dessa partier inte bara närmat sig SD i politik utan också i hur de debatterar.
Så vad göra?
För högerpopulistiska partier är glidningen mot ett mer ohederligt och konfrontativt politiskt samtal lika mycket en del av deras DNA som det successiva undergrävandet av demokratin. Och jag har svårt att se något av Tidöpartierna självmant byta kurs utan att först åka på en valförlust och ett byte av ledarskiktet. Det lär inga Anderssonska förslag på blocköverskridande överenskommelser i världen ändra på.
Vrid klockan tillbaka
Så det bästa sättet att vrida klockan tillbaka till en genuint bättre samarbetsanda och ett politiskt samtal präglad av en ärlig önskan att göra världen bättre är inte en ny energiöverenskommelse utan en rejäl rödgrön valvinst.
Tills dess är det upp till den rödgröna sidan av politiken att upprätthålla ett anständigt politiskt samtal och värna om demokratin. Här är mina tankar om hur vi ska försöka göra det:
-
Sträva själv alltid efter att debattera hederligt och bemöta det meningsmotståndaren faktiskt säger eller gör, snarare än en egen nidbild därav.
-
Debattera i sak. Undvik tillmälen och personangrepp. Angrip istället handlingar, politik och uttalanden.
-
Samarbeta inte med populister och extremister. Det leder till en urholkning av demokratin.
-
Tappa aldrig fokus på att politik ska handla om viljan att skapa ett bättre samhälle.
Martin Marmgren, medlem i partistyrelsen i Miljöpartiet och kommunalråd i Solna
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
