A-kassan Förändringarna i a-kassan, med brantare nedtrappning av ersättningen, leder till minskad konsumtion, ökad otrygghet och sämre matchning på arbetsmarknaden. Det visar en ny rapport från fackförbundet Unionen.
I början på 1990-talet fick en privatanställd tjänsteman med medianlön ut 80 procent av sin tidigare lön i ersättning från a-kassan. 2024 uppgick ersättningen endast till 56 procent. Det visar nya beräkningar från fackförbundet Unionen. Med de förändrade reglerna för a-kassan som trädde i kraft hösten 2025 trappas dessutom ersättningsnivån ner snabbare. En privatanställd tjänsteman som tjänar 46 900 kronor i månaden får efter 200 dagar 22 100 i ersättning.
Den främsta orsaken bakom att den faktiska ersättningen minskat handlar dock om att a-kassan inte indexerats upp som andra trygghetssystem har gjort, menar Unionen. Nivån på ersättning har inte höjts i takt med lönerna. Facket varnar för att urholkningen av a-kassan gjort att den förlorat sin stabiliserande effekt, vilket kan påverka konjunkturen.
– Politiken har under lång tid inte vårdat a-kassan. Det har lett till att den urholkats så pass mycket att den har förlorat mycket av sitt värde som försäkring och som automatisk stabilisator för ekonomin, säger Tobias Lundquist, tillförordnad chefsekonom på Unionen, i ett pressmeddelande.
Minskad konsumtion
Den brantare nedtrappningen av a-kassan leder dessutom till att konsumtionen i samhället minskar. Det kan i sin tur bromsa den ekonomiska återhämtningen, varnar facket.
– I tider av kriser behöver svenska löntagare känna att det finns en trygghet om man skulle förlora jobbet. Risken är nu stor att hushåll sparar i stället för att konsumera vilket ytterligare kommer fördröja nuvarande återhämtning och fördjupa framtida konjunkturnedgångar, säger Tobias Lundquist.
Enligt Unionen har den förändrade arbetslöshetsförsäkringen en negativ påverkan på matchningen på arbetsmarknaden. I stället för att ta ett jobb som motsvarar ens kompetens tar arbetslösa första bästa jobb. Enligt Unionen drabbar det särskilt tjänstemän som lagt mycket tid på utbildning och karriär.
– En försämring av matchningen på arbetsmarknaden kan leda till att produktiviteten minskar i ett samhälle vilket skulle försvåra för det läget som Sverige redan befinner sig i nu rent konjunkturmässigt, säger Tobias Lundquist.
Olle Bergvall
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
