Rapport: Allt fler ensamstående föräldrar fattiga trots löneinkomst

Fattigdom Enligt en ny rapport från Sveriges Makalösa föräldrar går en ensamstående förälder med 25 000 kronor i lön back över 3 100 kronor varje månad. Nu kräver organisationen att socialförsäkringar som barn- och bostadsbidrag höjs.

Allt fler ensamstående föräldrar klarar inte sina basala utgifter trots att de har inkomst från arbete. I en undersökning av Sveriges Makalösa föräldrar uppger nästan samtliga, 97 procent, att de har förvärvsinkomst. Ändå har hälften av dem en dålig eller långsiktigt ohållbar ekonomi och 7 av 10 säger att de inte klarar att leva på enbart lönen.

– Det är skämmigt och jag är så ledsen att det är så här. Jag gör alla rätt. Jag har ett jobb, barnen går i skolan, jag är som vilken annan mamma som helst men så räcker det ändå aldrig, säger ensamstående Christina, som arbetar heltid som barnskötare, i en intervju med Dagens Arena i dag.

Christina Olsson, generalsekreterare på Sveriges Makalösa Föräldrar, påpekar att det främst handlar om arbetarkvinnor som jobbar inom kvinnodominerande yrken, som vårdbiträden och barnskötare.

– Väldigt få jobbar heltid för det går inte ihop när man är heltidsförälder och tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstiden sjunker, säger Christina Olsson, generalsekreterare på Sveriges Makalösa Föräldrar. 

Med en nettolön på 19 680 kronor, barnbidrag, bostadsbidrag och underhållsstöd får en ensamstående förälder med två barn ut drygt 28 700 kronor, enligt organisationens beräkningar. Men de basala utgifterna som hyra, el, internet, mat, lokaltrafik och läkemedel uppgår enligt räknemodellen till 31 837 kronor. Det innebär alltså att föräldern går back 3 119 kronor varje månad. 

– Trots att de arbetar går de back. Då har vi inte räknat med något sparande, semester eller månadspeng till barnen, säger Christina Olsson.

Vill pressa politikerna

Christina Olsson understryker att det inte är arbetsmarknadens parter man vill åt, för att lönerna skulle vara för låga, utan man vill pressa politikerna att höja socialförsäkringarna som föräldrarna är beroende av. Det rör sig om bostadsbidrag, barnbidrag och underhållsstöd.

– Vi vill tvinga upp frågan på bordet, precis som vi gjorde med bostadsbidraget förra året. Den frågan var helt död innan vi tog strid för att det skulle höjas. Vid årsskiftet höjdes bidraget med 1 000 kronor för familjer med två barn, men det är fortfarande för lite, säger Christina Olsson.

Sveriges Makalösa Föräldrar menar att de tre socialförsäkringarna bör höjas och indexeras så att de följer inkomst- och kostnadsutvecklingen. Då hade föräldrarna i stället haft drygt 2 000 kronor kvar varje månad. 

Barnbidraget höjdes senast 2018 men har urholkats kraftigt efter inflationsåren. Hyresgränsen för bostadsbidraget höjdes vid årsskiftet från 5 900 kronor för familjer med två barn till 7 900 kronor. Den hade inte höjts sedan 1997 trots att hyrorna mer än fördubblats sedan dess. Enligt Hyresgästföreningen skulle gränsen legat på omkring 11 000 kronor om den följt hyresutvecklingen. 

Bor trångt

Christina Olsson påpekar att många ensamstående bor trångt för att hålla nere bostadskostnaden och att man har anpassat sig efter att värdet på bostadsbidraget urholkats genom åren. Även Riksrevisionen konstaterade i höstas att hushåll med bostadsbidrag är trångbodda i högre grad än tidigare. Detta trots att syftet med bidraget är att resurssvaga hushåll ska kunna efterfråga ”goda och tillräckligt rymliga bostäder”. 

– Politikerna verkar tycka att de här fattiga människorna inte ska ha samma standard som andra människor, säger Christina Olsson.

Rapporten pekar på flera punkter där situationen för ensamstående föräldrar försämrats senaste åren. 2021 var det 52 procent som uppgav att de var sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa. I år är det 56 procent. Och andelen som trots inkomst från arbete inte har en hållbar ekonomi har ökat från 42 till 49 procent sedan 2021. En utvecklingen som går ut över barnen, framhåller Christina Olsson.

– Andelen barn som är oroliga över föräldrarnas ekonomi har ökat från 23 till 33 procent. Det finns över 250 000 fattiga barn i Sverige och inga politiska beslut för att få ner siffran. Att inte ta beslut om att höja och värdesäkra de här bidragen är också ett beslut. Politikerna är absolut ansvariga för att vi har barnfattigdom, säger hon.

”Andra klassens medborgare”

Christina Olsson poängterar att den ekonomiska stressen får samhälleliga konsekvenser när föräldrarna blir sjukskrivna och barnen hamnar i utanförskap. Det sociala livet begränsas när man har inte råd med presenter till barnkalas, någon fritidsaktivitet eller semester, menar hon.

– Vi vill få Svensson att tänka: varför ska barn i ett av världens rikaste länder ha det så här? Varför ska de inte kunna gå på simskola eller åka på semester? De här barnen är enligt min starka uppfattning andra klassens medborgare. De är bara i början på sina liv, men utanförskapet nu leder till psykisk ohälsa, sämre skolresultat och sämre förutsättningar för deras vuxna liv. Det är korkat av oss att låta barn växa upp i barnfattigdom, för vi vill ha starka individer som bidrar till samhället. Men så länge Svensson tycker att hårda tag är rätt väg kommer politiker att förorda det, säger Christina Olsson. 

Olle Bergvall