Slopa vetorätten för ett handlingskraftigt EU

debatt EU har en viktig uppgift inför dagens hot mot fred och en hållbar framtid. Frågan är om den uppfattningen delas av riksdagens tre största partier?

De senaste åren har världsläget allvarligt försämrats. Demokratin och rättsstaten är på tillbakagång. Antalet demokratier minskar. Konflikterna har ökat i antal och det pågår krig i Europa, Mellanöstern och i andra delar av världen. Rysslands angrepp på Ukraina fortsätter med oförminskad styrka, och Ryssland hotar även andra oberoende stater i Europa. USA är under president Trump en aggressiv stormakt som för krig mot Iran och hotar flera länder i Latinamerika liksom Grönland.

Respekten för den internationella rättsordningen och folkrätten manifesterad i FN-konventionen och FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, Genèvekonventioner, den internationella domstolen mm. har minskat och FN:s roll har försvagats. Det sker en global upprustning och ett ökat kärnvapenhot, medan fredssträvanden och fredsförhandlingar ofta är frånvarande.

Klimatkatastrof hotar

Det finns en stor, och tyvärr högst befogad, oro för klimatförändringarna som riskerar att leda till en katastrof om inte de fossila utsläppen drastiskt minskar. Det är vi i den rika världen som har orsakat klimatkrisen och därför är det också vi som har ansvaret att lösa den. Det behövs mer än vackra ord.

Medvetenheten om de förödande följderna av klimatförändringarna har ökat och världens nationer har ingått Parisavtalet 2015 i syfte att begränsa utsläppen av koldioxid. Trots det visar forskningsrapporter att utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle går alltför långsamt. Vi närmar oss en rad ”tipping points” som innebär oåterkalleliga och katastrofala naturförändringar orsakade av växthuseffekten.

I denna tid har EU, som bygger på demokrati och rättsstatens principer och som bildades som ett fredsprojekt efter Andra världskrigets förödelse, en viktig roll som fredsaktör och försvarare av folkrätten. EU har också genom sina bindande klimatmål varit en ledande global aktör för att minska utsläppen av koldioxid. Utan handlingskraft och tempo i de viktiga EU-processerna blir det dock svårt att nå de ambitiösa mål som vi efterlyser.

Vetorätten bör slopas

Nuvarande beslutsregler och enskilda staters vetorätt skapar onödiga låsningar. Betydligt mer beslut behöver kunna fattas med kvalificerad majoritet. Mycket talar därför för att själva fördraget behöver revideras. Det är rimligt att detta sker i samband med en ytterligare utvidgning av medlemskretsen.

För att EU i dagens konfliktfyllda värld ska fungera som ett fundament för folkrätt, demokrati och hållbarhet krävs enligt vår mening:

• Att EU konsekvent står upp för demokrati och internationell rätt. Brotten mot den internationella rätten är lika allvarliga, vare sig de utförs av Ryssland, USA, Israel eller någon annan stat.
• Att EU tar varje tillfälle i akt att initiera förhandlingar om fred och nedrustning.
• Att EU håller fast vid och även skärper de klimatmål som krävs för att hejda den globala uppvärmningen och vara ett föredöme för resten av världen.
• Att EU:s beslutskompetens förstärks.

Vi är en studiegrupp som har träffats regelbundet under de senaste två åren. ”Europaresan” har vi kallat oss. Gruppen är opolitisk och utan partianknytning. Inför det stundande valet i september är det enligt vår mening viktigt att de politiska partierna redovisar sin inställning till de globala hoten som beskrivs ovan och vilken roll EU bör spela. Vi har därför vänt oss till de politiska partierna för att ta eda på hur de ställer sig till dessa frågor. Svaren blir vägledande för oss när vi ska rösta i höstens val.

Svar uteblir från flera partier

Ett aktivt och helst ökat engagemang för Europa och EU har varit vårt huvudfokus. Nära koppat till detta är den ytterst viktiga klimatfrågan.

För att veta var de står har vi skrivit till samtliga riksdagspartier med konkreta frågor. Breven har varit ställda till partiledarna och också gått till partikanslierna och respektive EU-parlamentariker.

Glädjande är engagerade och tydliga svar från C, KD och MP. Från SD kom besked att de inte avser svara. Att inget av riksdagens tre största partier har svarat är en stor besvikelse. Naturligtvis har vi förståelse för hur upptagna våra politiker alltid är och inte minst nu inför ett stundande riksdagsval.

Men, kan det vara så att vi måste tolka uteblivna svar från S, SD och M som lågt engagemang i de angelägna frågor som vi tog upp? Vi hoppas verkligen att så inte är fallet.

Göran Collste, professor emeritus i tillämpad etik

Lars Egstam, lång erfarenhet av ledande positioner i finanssektorn

Johan Lind, tidigare diplomat, infodirektör och vd

Ola Vettergren, tidigare informationsdirektör och konsult