Krönika Thand Ringqvist nej till Vänsterpartiet i regering är på väg att förstöra Centerpartiet såsom SD-närmandet förstörde Liberalerna. Och det beror på att båda vägvalen har en sak gemensamt; att partiledaren ignorerar väljarnas önskningar till förmån för lobbyisters. 

Det är tydligt att en överlägsen majoritet av Centerpartiets väljare föredrar Magdalena Andersson som statsministerkandidat. Ändå säger Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist att hon har två statsministerkandidater – Magdalena Andersson och Ulf Kristersson. Och hon vägrar ingå i en regering som Vänsterpartiet sitter i.

Varför i all sin dar gör hon såhär när hennes väljare tydligt föredrar Magdalena Andersson, Vänsterpartiet gjort så mycket för att visa sig kompromissvilliga och vänsterblockets oförmåga att samarbeta framställs som deras största svaghet av högerblocket?

Mindre höger än någonsin

Alla vet att Vänsterpartiet och Centerpartiet har många olikheter i sin politik men, det finns områden där de borde kunna samarbeta. Det gäller till exempel klimat, jämställdhet och glesbygdspolitik.

Studier visar att Centerpartiska väljare är mindre höger än någonsin. Så är det verkligen på grund av dem som Thand Ringqvist motsätter sig Vänsterpartiet i regering?

I sin bok ”Bananrepubliken Sverige: hur politiker, välfärdskapitalister och pr-byråer utarmar demokratin” visar Johannes Klenell hur väljarnas önskningar blivit allt mindre viktiga för politiker och hur företags åsikter fått större betydelse.

Han skriver till exempel om hur Liberalernas val av Nyamko Sabuni och en SD-vänlig inriktning tog sin början med en opinionsundersökning, som  SvD kunde rapportera beställts av en lobbyfirma kallad Nordic Public Affairs. Grundaren var Lars Leijonborgs tidigare partisekreterare som också introducerat språktester och den så kallade ”batongliberalismen” i partiet. Och som av en händelse förespråkade byrån en politik som sedan kom att bedrivas av Sabuni.

När Centerpartiet skulle välja efterträdare till partiledaren Muharrem Demirok skrev Klenell även en krönika om att valberedningens ordförande var den mångårige riksdagsledamoten Anders Åkesson som kombinerar sitt uppdrag med att vara konsult för just byrån Nordic Public Affairs.

Han skrev även om att Demiroks accepterande av förbud mot vinster i välfärden av vissa sågs som ett misstag och att Expressen pekat ut Thand Ringqvist som den drivande kraften i att få Demrok avsatt och att hon tidigare varit vd för intresseorganisationen Företagarna och att hon därmed under 10-talet hade flera möten med SD-toppen Oscar Sjöstedt för att få partiet att närma sig näringslivet.

Klenell skrev: ”Ännu en strid om välfärdsföretagen, ännu en kamp om frågan huruvida man ska närma sig Sverigedemokraterna. Känns det igen?”

Ska samma sak hända med C?

Och visst känner man en slags maktlöshet när man beskådar det hela. Liberalerna, ett parti vars väljare verkligen inte ville samarbeta med SD, manipuleras och förs ändå i den riktningen och sedan rakt ned i diket. Medan de personer som manipulerat partiet skrattande går därifrån och har tjänat pengar och inflytande.

Ska nu samma sak hända med Centerpartiet?

Svenska folket är tydligt negativa till vinster i välfärden, drygt 70 procent är emot. Klenell skriver om hur friskolekoncernern därför menat att man måste ”runda väljarkåren” genom att omforma partierna. Skolkoncernägaren Hans Bergström formulerar det i ett mejl till Sverigedemokraternas Linus Bylund som att det är ”dags att välta båten.”

Kan detta förklara varför det verkar viktigare för Thand Ringqvist att hålla Vänsterpartiet från regeringsmakten än att gå sina väljare till mötes och visa upp en enad front inför valet?

Det är så klart svårt att veta.

Men det är slående hur ologiskt Centerpartiet agerar sett till att de skulle ha sina väljares intressen för ögonen. Då vore det väl angeläget och möjligt att komma till någon slags kompromiss med Vänsterpartiet. Och inte borde partiet riskera att förlora särskilt många väljare på det, med en väljarbas där majoriteten beskriver sig som ”varken till höger eller vänster” och där rekordmånga nu beskriver sig som vänster.

Kan man lita på C?

Kan man lita på Centerpartiet och vems agenda följer partiet egentligen? Partiets öppenhet, som Thand Ringqvist beskriver som en fördel, bidrar ju också till osäkerhet:

Hur ska vänsterblocket kunna regera om Vänsterpartiet kräver att sitta i regering och Centerpartiet förvägrar dem det? Och kan vi lita på att Thand Ringqvist kommer välja Magdalena Andersson även om Liberalerna klarar spärren och högern skulle sätta några slags gränser mot SD?

Kanske borde de tänka lite på att Centerpartiets väljare är närmare Socialdemokraterna än någonsin och att det faktiskt också betyder att sossarna kan sno dem.

Hade man kunnat avslöja Sabunigängets plan för Liberalerna tidigare och fått bort alla tvivel om att det var en helomläggning av partiet som var i antågande hade man  kanske kunnat få till en tillräckligt stark motrörelse inom partiet medan tid fortfarande fanns.

Och kanske är det något liknande som behövs nu?

I stället för att smöra för Centerpartiet vore det kanske en god idé om Socialdemokraterna påminde både sig själva och Centern om att deras väljare skulle kunna gå över till dem och att det faktiskt ligger i Thand Ringqvists intresse att visa att hon är att lita på gällande motståndet mot SD och stödet för Andersson.

Och så länge hon låter motsägelsefull där är det nog klokt att som väljare i stället lägga sin röst på S, MP eller V om man verkligen vill vara säker på att rösta för maktskifte

Virve Ivarsson, är frilansjournalist