Debatt Det är nödvändigt att ställa högre krav och att omgående vidta åtgärder, skriver Ban Najar.
Under perioden 2020–2025 har flera läkare, utbildade i EU-länder i Öst- och Centraleuropa, blivit anmälda till Inspektionen för vård och omsorg av sina arbetsgivare. Anmälningarna grundar sig i att dessa läkare saknar grundläggande kompetens inom de centrala ämnen som krävs för utbildningen, vilket innebär en risk för patienternas säkerhet.
Detta är att betrakta som en allvarlig systemkris, ovärdigt ett välfärdsland som Sverige. Det krävs omgående åtgärder.
Förtroendet kan undermineras
Legitimerade läkare på svenska vårdcentraler som saknar kunskap om hur man hanterar första patientmötet, utför undersökningar i fel ordning och ändrar medicinering utan tydliga underlag, visar att systemet har allvarliga brister. Det är detta som uppmärksammas i P1:s program Kaliber, ”genvägen till läkarlegitimation”.
Om inte åtgärder vidtas riskerar förtroendet för svensk sjukvård att undermineras.
Gymnasiebetyg och högskoleprovsresultat utgör de viktigaste urvalsmetoderna för antagning till svenska universitet och högskolor. För läkarutbildningen krävs vanligtvis toppbetyg från naturvetenskaplig linje eller ett högskoleprovsresultat mellan 1,6 och 2,0 poäng. Läkarutbildningen omfattar 5,5 år, följt av obligatorisk allmäntjänstgöring (AT) om 18–21 månader för att erhålla legitimation. Därefter krävs minst fem års specialisttjänstgöring (ST) för att bli specialistläkare.
Intresset för medicinstudier utomlands har varierat över tid, men mellan 1991 och 1996 blev det allt större. Engelskspråkiga läkarprogram i Öst- och Centraleuropa: Polen, Ungern, Tjeckien, Lettland, Litauen, Bulgarien och Rumänien, gjorde det möjligt för fler att studera till läkare, även de med yrkesförberedande gymnasieutbildning eller låga resultat på högskoleprovet. Ett EU-direktiv gör att dessa läkarutbildningar automatiskt ska godkännas och under perioden 2020–2025 erhöll 1 700 svenskar läkarlegitimation efter avslutade medicinstudier vid något av dessa universitet.
Sedan början av 2010-talet har flera artiklar och granskningar publicerats som belyser kunskapsluckor och kompetensbrist hos svenska legitimerade läkare utbildade i Öst- och Centraleuropa, jämfört med de som utbildats i Sverige. Orsakerna är väl dokumenterade: fusk, korruption och brister på dessa läkarutbildningar. Svenska Dagbladet publicerade 2012 en granskning om fusk och korruption på utbildningarna i Rumänien, och Aftonbladet avslöjade 2023 samma problem i Östeuropa. Den 25 mars 2026 publicerade Ekot granskningen, ”Genvägen till läkarlegitimation”.
Klarar inte ytterligare kompetensbrist
Nya läkare med bristande kunskaper och minimal patientkontakt får svensk legitimation inom fyra veckor, och det är dessa läkare som behandlar våra barn och äldre. Sjukvårdsminister Elisabeth Lann (KD) kommenterar i SR: ”otroligt bekymmersamt”, och hänvisar till ”EU-direktivet som Sverige måste förhålla sig till” samt ”vi ska stötta upp regionerna”. Högskoleminister Lotta Edholms (L) statssekreterare Maria Nilsson säger: ”det låter väldigt allvarligt”.
Sveriges Läkarförbund kräver att regeringen agerar. ”Vi hade verkligen önskat att regeringen visat att detta är en viktig fråga”, säger Emelie Hultberg, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd.
Detta är en mycket viktig och aktuell fråga. Svensk sjukvård klarar inte av ytterligare kompetensbrist bland läkare eller bristande ansvar från politiska beslutsfattare. Precis som politiken snabbt vidtagit åtgärder mot gängkriminalitet, bör insatser riktas mot att stoppa oseriösa utbildningar. Trots de höga antagningskraven för svenska läkarstudenter råder en betydligt mer liberal tillämpning för svenskar som erhållit sin läkarexamen från universitet i Öst- och Centraleuropa.
Regeringen måste agera
Svenska läkare är redan hårt belastade, och måste dessutom handleda kollegor med utländsk examen för att upprätthålla kvaliteten. Nu behövs konkreta åtgärder: stoppa antagningar till dessa universitet, begränsa CSN stödet till enbart läkerutbildningar inom Sverige, och inför kunskapsprov för alla läkare med utländsk examen från Öst- och Centraleuropa.
När EU-direktiv riskerar att underminera välfärdssamhället och äventyra svenska folkets liv och hälsa, är det regeringens ansvar att agera. Även om det innebär att gå emot EU-direktiven.
Ban Najar, arbetar som cytodiagnostiker på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, styrelseledamot i Fässbergs socialdemokratiska förening.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
