5 fackliga nyheter från veckan som gått

Lärare riskerar lägre lön vid fackligt arbete, karensavdraget kan bli en valfråga och kortare arbetsvecka testas i äldreomsorgen. Här är fem fackliga nyheter från veckan som gått.

Lärare riskerar lönesänkning för fackligt arbete

Lärare i friskolor kan gå miste om tusentals kronor i månaden när de engagerar sig fackligt. Det visar ett avslöjande under Sveriges Lärares stora politikerdebatt på Nalen, Stockholm.

Bakgrunden är reglerna för statsbidraget Lärarlönelyftet, där arbetsgivare inte får ersättning för lärare som undervisar mindre än 75 procent. För lärare med större fackliga uppdrag kan det innebära att lönetillägg kan försvinna helt. Enligt uppgifter kan det handla om flera tusen kronor i månaden och tiotusentals kronor om året.

”Jag som varit facklig jättelänge får lägre lön och lägre pension”, säger Jessica Fryksten.

Fackliga företrädare varnar nu för att utvecklingen riskerar att avskräcka från engagemang.

”Det är allvarligt, risken är att man avstår att engagera sig” säger Nils Legge, som själv förlorar omkring 24 000 kronor om året.

Samtidigt har vissa arbetsgivare, som Academedia, valt att kompensera lärare för bortfallet genom egna medel efter förhandlingar med facket.

SD dröjer med besked om karensavdraget

Frågan om att slopa karensavdraget seglar upp som en möjlig valfråga. LO och Socialdemokraterna vill avskaffa avdraget helt, men Sverigedemokraterna dröjer med sitt besked.

Partiet uppger att de arbetar med ett eget förslag, riktat mot vissa yrkesgrupper som anses särskilt utsatta, exempelvis inom förskola, vård och omsorg. Samtidigt kan de inte säga när ett sådant förslag presenteras. Frågan fick nytt bränsle i november när Socialdemokraterna lade ett utskottsinitiativ i riksdagen som röstades ner av Tidöpartierna och Centerpartiet. Sverigedemokraterna hade öppnat för att rösta för initiativet, men röstade nej.

”Vi är fyra partier som ska vara överens, och det här har vi inte nått fram med i de förhandlingarna helt enkelt”, säger Jimmie Åkesson.

Karensavdraget innebär i dag att den som blir sjuk förlorar 20 procent av sin sjuklön. Kritiker menar att avdraget slår hårt mot låginkomsttagare. Motståndare till ett slopande varnar samtidigt för ökade kostnader och högre sjukfrånvaro, och frågan väntas bli en tydlig skiljelinje i valrörelsen.

Kortare arbetsvecka testas i äldreomsorgen

Undersköterskor i Karlstad kan få kortare arbetsveckor genom ett nytt pilotprojekt inom äldreomsorgen. Målet är att skapa ett mer hållbart arbetsliv och få fler att orka stanna kvar i yrket. ”Det är viktigt att vi hittar en modell som gör att man orkar jobba inom äldreomsorgen”, säger Stefan Jonsson (S).

Förslaget innebär att vissa anställda kan arbeta exempelvis ständig kväll eller helg, vilket ofta innebär arbetstid ner mot 30 timmar i veckan. Projektet väntas starta i höst.

Satsningen får stöd av facket, men kritiseras av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som avråder från lokala försök och vill se centrala förhandlingar om arbetstidsförkortning.

Förespråkare menar att kortare arbetstid kan minska sjukskrivningar och personalbrist, medan kritiker varnar för ökade kostnader och svårigheter att bemanna verksamheten.

Ny strategi mot våld och trakasserier på jobbet

I slutet av april fattar riksdagen beslut om att ratificera ILO:s konvention 190 om våld och trakasserier i arbetslivet. Regeringen beskriver det som ett viktigt steg för att stärka rätten till en trygg arbetsmiljö.

Konventionen omfattar både fysiskt och psykiskt våld, inklusive trakasserier och hot i arbetslivet. Men i praktiken väntas få konkreta förändringar. Enligt utredaren Anna Middelman krävs inga nya lagar, och konventionen saknar direkta sanktioner.

Däremot kan ratificeringen innebära att Sverige kan kritiseras internationellt om arbetsmarknadens parter anser att arbetsmiljöarbetet brister. Flera förslag om tydligare regler och informationsinsatser har också lyfts, men ännu inte genomförts. Det har även lyfts att man vill utreda att använda ID-nummer istället för personalens namn, då hot och våld mot tjänstepersoner har ökat, särskilt inom vissa områden där man fattar obekväma beslut.

Valkompass med fokus på arbetslivet

Tidningen Arbetet har lanserat en ny valkompass inför valet 2026, med särskilt fokus på frågor som rör arbetslivet.

Valkompassen låter väljare ta ställning i frågor som pensioner, bidragstak och kortare arbetstid, och visar sedan vilket parti man står närmast. Den ersätter inte väljarens egna ställningstagande, utan är tänkt som ett stöd för väljare som vill orientera sig i politiken.

Bakom valkompassen står TT Nyhetsbyrån tillsammans med statsvetarna Christer Isaksson och Tommy Möller.

Julia Qiu