Stoppa vräkningarna  

Stärk bostadsbidraget genom att trappa av ränteavdraget, skriver Robin Rushdi Al-sálehi.

Under senare tid har hemlösheten, köerna till matbankerna och här senast, vräkningarna uppmärksammats. Rekordmånga barnfamiljer har vräkts och trenden pekar uppåt. Närmare bestämt 60 procent fler har vräkts i Sverige mellan 2020 till 2025 och sedan 2008 har 10 000 barn åkt med i vräkningarna som skett, trots att det funnits en nollvision mot vräkning av barn.

Främsta orsaken? Obetalda hyror – att plånboken helt enkelt inte räcker till.

Det brukar sägas att “inflation är en extra skatt på fattigdom” och det är ju precis det vi sett när inflationen och de höjda priserna gör det dyrare att handla i mataffären och att betala hyror. Om lönerna eller bidrag som bostadsbidrag sedan inte hänger med i prisutvecklingen, kan vem som helst lista ut att det kan leda till vräkningar.

Gynnar de som tjänar mest

Tyvärr har bostadsbidraget i dag inte en dynamisk mekanism som följer prisutvecklingen i samhället, likt ränteavdraget, utan måste aktivt höjas av politiker. Detta sker nu 1 mars för första gången sedan 1997 med 800 kr för hushåll med ett barn och 1000 kr för hushåll med två barn eller fler. Välbehövliga slantar, men kan snart ätas upp av framtida inflation.

Tittar vi på ränteavdraget, bidraget låntagare får för sina räntekostnader, uppgår det i dag till 30 procent av räntekostnader upp till 100 000 kr och vidare 21 procent för räntekostnader över 100 000 kr – utan någon övre gräns. Ett avdrag vars mekanism gör att de som i dag tjänar mest och därför kan ta de största lånen, även är de som får mest i avdrag. Under 2023 gick 43 procent av ränteavdraget till den fjärdedel av befolkningen som tjänar mest i samhället, det vill säga personer med en månadsinkomst på minst 52 000 kr.

Vad händer då när räntan sticker iväg på grund av inflationen? Jo, mellan 2023 till 2024 gick ränteavdraget från 51 miljarder kronor till 61 miljarder kronor. Pengar som är en skattereduktion och kommer in i form av återbäring här under våren till cirka 4 miljoner individer. Ett avdrag som dynamiskt följer inflationen och därmed räntorna. Räntekostnader som staten måste betala ut på grund av hur det procentuella upplägget ser ut idag.

Tittar vi på bostadsbidraget låg den på på ynka 4.1 miljarder kronor under 2024 och fördelas på 150 000 hushåll eller 3.1 procent av alla hushåll i Sverige, jämfört med de 4 miljoner individer som får ränteavdrag. En kostnad för staten som inte ens motsvarar ränteavdragets kostnadsökning från 2023 till 2024 på 10 miljarder kronor.

Skrämmande normalisering

Kontentan är tydlig: De som äger får mer, de som hyr får mindre och det som är desto mer skrämmande är de politiker, opinionsbildare och ledare inom fastighetsbranschen som verkar normalisera denna utveckling i debatten. Som dessutom verkar vilja skylla på individerna istället för att se till strukturerna som finns på plats. Som, utan att veta något om dessa vräkta individer och familjer, gör antaganden om deras karaktär och förmåga. Som åberopar individuellt ansvar, trots att de själva får enorma belopp från ränteavdraget som kan motsvara de vräkta eller ekonomiskt utsatta individernas hela årslöner.

Lösningen brukar kallas för politiskt självmord och just därför behöver det sägas!

Vi måste trappa ner ränteavdraget och sätta en maxgräns på hur mycket bidrag man kan få. Säkerställa att nollvisionen mot vräkningar breddas och skärps, samt säkerställa att bostadsbidraget blir inflationsjusterad och följer prisutvecklingen i samhället.

Vi har råd att stoppa vräkningarna och finansiera det på ett samhällsekonomiskt rimligt sätt. Vi måste hushålla med knappa resurser och det är den politik jag vill föra.

Robin Rushdi Al-sálehi, grundare av vakansa.se och kandidat för MP till Kommun, Region och Riksdag från Stockholms stads valdistrikt.