Fattigdom Andelen svenskar som lever i allvarlig materiell och social fattigdom har nästan tredubblats sedan 2021. Det visar nya siffror på SCB. Tapio Salonen, professor i social arbete, pekar på urholkade välfärdssystem som en stor orsak.
Fattigdomen ökar drastiskt i Sverige. På bara fyra år har antalet personer som uppger att de lever i allvarlig materiell och social fattigdom ökat från 150 000 till 408 000, eller från 1,4 procent till 3,9 procent av befolkningen. Det visar nya siffror från SCB.
Antalet personer i Sverige som lever i risk för fattigdom eller social utestängning har ökat från 1 791 000 personer till 1 972 000 personer under samma period.
SCB:s definition av allvarlig materiell och social fattigdom är när en person inte har råd med sju eller fler grundläggande utgiftsposter. Till exempel att betala bostadslån eller hyra i tid, att äta näringsriktig mat varannan dag, att regelbundet delta i en fritidsaktivitet, att hålla bostaden tillräckligt varm eller att ha råd med en veckas semester per år.
Enligt SCB lever en person som inte har råd med fem eller fler av sådana utgifter i materiell och social fattigdom. Den gruppen har också vuxit sedan mellan 2021 och 2025. Från 3,5 procent av befolkningen till 6,9 procent.
”Extrema fattigdomssiffror”
Av dem som lever i allvarlig social och materiell fattigdom har de flesta utländsk bakgrund, men ökningen de senaste åren har varit lika stor bland dem med svensk bakgrund. Enligt SCB:s siffror har andelen ensamstående mammor som lever i materiell och social fattigdom ökat från 8,6 procent 2021 till 19 procent 2025. Andelen ensamstående mammor som lever i allvarlig materiell och social fattigdom har ökat från 3,8 till 10,8 procent.
– Det har ökat dramatiskt, från en väldigt låg nivå. Sverige har legat lägst kring just de här extrema fattigdomssiffrorna tidigare. Men nu under 2020-talet har det rakat i väg, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, i en intervju med TT.
Han menar att det är ett urholkat socialt skyddsnät som ligger bakom den drastiska ökningen av fattiga. Barnbidraget, bostadsbidraget och a-kassan har inte hållit jämna steg med kostnadsökningarna i samhället. Samtidigt drivs från politiken en linje om att lägre ersättningar från välfärdssystemen ska få fler folk i arbete. Men den idén är inte förankrad i verkligheten och har inte stöd i forskningen, påpekar han.
– Då har man ofta inte förstått vad det är för situation som människor befinner sig i. De är oftast begränsade i form av sjukdomar, de har andra hinder som måste undanröjas innan de kan ta ett arbete, säger Tapio Salonen.
Håller inte med
Fredrik Kopsch, chefsekonom på tankesmedjan Timbro, menar dock att klyftorna inte ökar i Sverige. Fram till 2021 ökade reallönerna och vid den tidpunkten var vi som absolut rikast. Sedan kom inflationen och priserna rusade. Enligt Fredrik Kopsch kan det påverka att folk uppger att de känner sig relativt sett fattigare.
– Alla människor i princip har det bättre i dag. Det är klart du kan hitta enskilda som har fått det sämre, säger han till TT.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
