Julia Ekedahl, Annika Strandhäll och Tara Twana.

Bistånd Att Sverige står bakom Ukraina får inte bli en ursäkt för att abdikera.

Regeringen fortsätter att systematiskt montera ned det svenska biståndet. Det senaste beslutet innebär att Sidas anslag skärs ned med nästan en femtedel. Ett beslut som regeringen ville smyga under radarn ett par dagar innan jul. Kärnstödet till FN:s utvecklingsprogram UNDP kapas från 516 till 40 miljoner kronor, en minskning på över 90 procent. Det är en politiskt driven nedrustning av Sveriges globala ansvar.

När världen präglas av krig och växande ojämlikhet väljer regeringen att dra sig undan. Det gör världen farligare och fattigare och urholkar ett internationellt förtroende som Sverige byggt upp under decennier. Att detta sker samtidigt som behoven är större än på mycket länge gör politiken djupt oansvarig.

Nedskärningarna i stödet till UNDP är särskilt allvarliga. UNDP är en central del av FN-systemets långsiktiga arbete mot fattigdom, korruption och förtryck. Det är genom detta arbete som demokratiska institutioner byggs och jämställda samhällen kan bli verklighet. När regeringen nästan helt drar undan kärnstödet försvagas inte bara UNDP, utan hela FN:s förmåga att förebygga konflikter och skapa stabilitet.

Nedskärningar i utvecklingsbiståndet slår hårdast mot kvinnor och flickor som redan lever med konsekvenserna av fattigdom och bristande rättigheter. När långsiktiga insatser monteras ned ökar risken för konflikter och otrygghet, och det är alltid de mest utsatta som betalar priset.

Humanitärt bistånd är livsnödvändigt och måste vara starkt, men det kan aldrig ersätta långsiktigt utvecklingssamarbete. Att ersätta förebyggande arbete med kortsiktiga nödlösningar cementerar kriser och ökar lidandet över tid.

Sverige ska fortsätta stå bakom Ukraina. Men stödet till Ukraina får inte användas som en ursäkt för att abdikera från kampen mot global fattigdom och mänskliga rättigheter. Regeringens biståndspolitik försvagar både världen och Sverige. Vi S-kvinnor vill ha ett starkt och långsiktigt hållbart bistånd för vi är övertygade om att det är det som bygger trygghet och jämlikhet i världen.

Annika Strandhäll, ordförande S-kvinnor

Tara Twana, ordförande S-kvinnor Stockholm stad

Julia Ekedahl, ordförande S-kvinnors Stockholm län

Elisabeth Antfolk, ordförande Alina kvinnoklubb

Tora Mårtensson, ordförande Avantgarde kvinnoklubb

Eva Fagerhem, ordförande Hägersten kvinnoklubb

Niki Konomi, ordförande Vällingby kvinnoklubb

Mirja Räihä, ordförande LO-kvinnoklubb

Malin Hammarström, ordförande Älvsjö Herränge kvinnoklubb

Nimo Salah, ordförande Järva kvinnoklubb

Sonja Gardefjord, ordförande Vasastan-Östermalm kvinnoklubb

Jamila Hassankhali, ordförande Skärholmen kvinnoklubb

Gerd Sjöberg Granlund, ordförande Bromma kvinnoklubb

Annett Haaf, ordförande S-kvinnor Haninge

Sofia Almgren Johansson, ordförande S-kvinnor Österåker

Teodora Josimovic, ordförande S-kvinnor Botkyrka

Gill Lindroos, ordförande S-kvinnor Lidingö

Agneta Lundahl Dahlström, ordförande S-kvinnor Täby-Danderyd

Swapna Sharma, ordförande S-kvinnor Sollentuna

Gunnel Nyman Gräff, ordförande S-kvinnor Nacka

Christina Norlin Mistander, ordförande S-kvinnor Upplands Väsby

Petra Hammar, ordförande S-kvinnor Ekerö

Helen Sellström Edberg, Ordförande S-kvinnor Nynäshamn

Sandra Rudeberg, ordförande S-kvinnor Vallentuna

Irene Johansson, ordförande S-kvinnor Roslagen

Ulrika Brehmer, ordförande S-kvinnor Sundbyberg

Katerina Strachal, ordförande S-kvinnor Solna

Viveka Ek, ordförande S-kvinnor Södertälje

Shahla Alavi, ordförande S-kvinnor Järfälla

Malin Nilsson, ordförande S-kvinnor Värmdö

Berit Sisell, ordförande S-kvinnor Huddinge