Manifestation mot 13-åringar i fängelse, stort varsel på Ericsson och lagändringsförslag för att främja jämställda löner. Här är fem fackliga nyheter från veckan som gått.
Facken demonstrerar mot sänkt straffålder
I tisdags demonstrerade Fackförbundet ST, Vision och Akademikerförbundet SSR tillsammans med flera andra organisationer, däribland Bris och Rädda Barnen, mot att sänka straffbarhetsåldern från 15 år till 13 år. Manifestationen hölls på Mynttorget i Stockholm.
– Barn har inte lika utvecklade hjärnor som vuxna, med konsekvensanalys och impulskontroll. Det finns unga som begår grova brott och samhället måste skyddas mot dem. Men att sätta dem i fängelse är för oss svårt förstå, sa Fackförbundet ST:s ordförande Britta Lejon till tidningen Publikt under manifestationen.
Det är flera remissinstanser som kritiserat och avstyrkt regeringens förslag om sänkt straffbarhetsålder. Bland annat Polismyndigheten, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten. Bland annat på grund av att man ser en risk för att våldet kryper ner i åldrarna.
– Det är få remissinstanser som tycker att det här är ett bra förslag. Så någonstans har jag fortfarande i en liten förhoppning om att goda argument kan påverka och att detta inte ska gå igenom riksdagen. Men just nu ser inte så ljust ut, sa Britta Lejon.
Stressrelaterade sjukdomar kvar på historiska nivåer
En ny rapport från Försäkringskassan visar att stressrelaterade sjukfall har ökat med 11 procent sedan september 2019. Sjukfrånvaron är högst inom skola, vård och omsorg på grund av de stora arbetsmiljöutmaningar som finns där, slår myndigheten fast. Tre av fyra som blir sjukskrivna av stress är kvinnor.
Det är färre personer i dag som är sjukskrivna i psykiatriska diagnoser jämfört med förra året. Men Försäkringskassan understryker att nivåerna fortfarande är höga och att minskningen kan bero på den pågående lågkonjunkturen och höga arbetslösheten. Nio av tio som är långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa uppger att deras arbete bidragit till sjukskrivningen. Den vanligaste orsaken är hög arbetsbelastning och obalans mellan krav och resurser, skriver Försäkringskassan.
– Ingen ska behöva bli sjuk av sitt jobb och inte minst stora arbetsgivare inom välfärden måste prioritera det förebyggande arbetet och se till så att arbetsförhållandena faktiskt förbättras. Tidigare har fokus i arbetsmiljöarbetet framförallt varit på den fysiska arbetsmiljön men i dagens arbetsliv behöver det också vara på att förebygga risken för att medarbetare blir sjukskrivna på grund av stress, säger Nils Öberg, Försäkringskassans generaldirektör, i ett pressmeddelande.
Fat Cat Day
Bara 13 dagar in på det nya året hade en topp-vd tjänat 294 100 kronor. Det är mer än vad en butiksanställd tjänar på hela året. Det är Handelsanställdas förbund som tagit fram siffrorna. De är ett tydligt bevis på de ojämlika villkor som råder i handeln, menar Linda Palmetzhofer, förbundsordförande för Handelsanställdas förbund.
– Det här visar med all tydlighet hur klyftorna i handeln har dragit iväg. Medan vd:ar redan i mitten av januari har tjänat lika mycket som butiksanställda gör på ett helt år, kämpar många butiksanställda med deltider, osäkra scheman och en ekonomi som knappt går ihop, säger Palmetzhofer i ett pressmeddelande.
Fat Cat Day är den dag då toppchefer har tjänat lika mycket som en arbetare gör på ett helt år. I år inföll dagen den 13 januari för handeln i Sverige. Enligt facket hade vd:arna i handeln en genomsnittlig årslön på 8 256 500 kronor 2024. Det motsvarar en dagsinkomst på 22 620 kronor. En genomsnittlig årslön för en butiksanställd var samma år 272 900 kronor.
– Det här säger något om hur sned fördelningen har blivit i handeln. Det finns pengar i branschen, men de hamnar allt oftare högst upp. Om handeln ska vara en framtidsbransch måste fler kunna leva på sin lön, inte bara de som sitter i bolagsledningarna, säger Linda Palmetzhofer.
Stort varsel på Ericsson
Telekomföretaget Ericsson meddelade under torsdagen att 1 600 anställda i Sverige riskerar förlora sina jobb. Enligt bolagets presschef, Ralf Begner, är det den hårda konkurrensen i branschen som ligger bakom varslet.
– Mobilnätsmarknaden är väldigt tuff och konkurrensutsatt. Det innebär att vi måste fortsätta arbeta med våra kostnader för att säkerställa vårt långsiktiga teknikledarskap, säger han till TT.
Det är ännu inte klart hur många som kommer att tvingas slut eller vilka tjänster som berörs. Enligt företaget räknar man med att uppsägningarna blir klara innan året är slut.
– Samtliga våra kontor kan påverkas av varslet som vi meddelade i går. Det slutliga utfallet av varslet, berörda enheter och anställda, vet vi först när de fackliga förhandlingarna är avslutade, säger Jenny Hedelin på Ericssons presstjänst till tidningen Kollega.
Anställda får rätt att begära ut snittlöner
2023 antog EU det så kallade lönetransparensdirektivet. Direktivets syfte är att främja jämställda löner. Under torsdagen presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) en lagrådsremiss med ändringar i svensk lag.
Arbetstagare föreslås få rätt att begära ut uppgifter om genomsnittslöner för kvinnor och män i lika eller likvärdigt arbete på sin arbetsplats. Detta kan göras på egen hand eller genom ett fackligt ombud.
För att öka insynen i lönesättningen för den som söker ett jobb kommer arbetsgivare att vara skyldiga att informera om ingångslöner eller intervall för ingångslöner. Detta även om den arbetssökande inte frågar efter det. Genomförandet av EU-direktivet innebär också att det blir förbjudet för arbetsgivare att fråga arbetssökande om deras nuvarande lön.
– Vi flyttar fram positionerna för att utplåna lönegapet mellan män och kvinnor, sa Nina Larsson vid presskonferensen.
Regeringen föreslår att den nya lagstiftningen ska träda i kraft 1 juli i år.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
