Liberalerna Opinionsläget ser riktigt dystert ut för Liberalerna. Vad händer egentligen med ett parti som åker ut ur riksdagen? Vi frågade Jonas Hinnfors, professor emeritus i statsvetenskap, och Birger Schlaug, tidigare språkrör för Miljöpartiet som åkte ut 1991.
Med bara åtta månader kvar till valet ser opinionsläget mörkt ut för Liberalerna. I senaste mätningen från SVT/Verian fick partiet så lite som 1,8 procent. Jonas Hinnfors, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, beskriver situationen i partiet som på gränsen till desperat.
– Nu har det legat så lågt under lång tid och man har prövat alla möjliga strategier. Man har bytt partiledare, men det har inte hjälp. Det har varit extra fokus på deras trovärdighetsfråga om skolan, men det har inte heller hjälpt. Sen har man den här surdegen om hur samarbetet med Sverigedemokraterna ska se ut framöver. Det är en mina med väldigt mycket sprängkraft som partiledningen riskerar att gå på, säger han.
Jonas Hinnfors menar att det är viktigt för dem som stödröstar att partiet tillhör den egna grupperingen. Och väljarna vet att Liberalerna tagit beslut på att inte släppa in Sverigedemokraterna i en regering, samtidigt som SD själva kräver det.
– Risken är att Liberalerna inte får stödröster, trots att man bedyrar att ”Kristersson är vår statsministerkandidat”. Samtidigt finns ett missnöje över samarbetet med Sverigedemokraterna och flera har lämnat partiet. Och Socialdemokraterna är inte aktuellt. Hur man än vänder sig blir det fel. Det ser verkligen dystert ut, säger Jonas Hinnfors.
Stora slitningar i MP
Så vad skulle hända med partiet om det åker ur riksdagen? Jonas Hinnfors framhåller att det inte finns mycket underlag för vad som händer med ett parti som åker ut. I modern tid har det endast hänt Miljöpartiet och Ny Demokrati och vad gäller Ny demokrati var det partiet i princip utraderat av interna slitningar redan innan partiet åkte ut 1994, påpekar Jonas Hinnfors.
Birger Schlaug, tidigare språkrör för Miljöpartiet, minns att det var stora slitningar inom partiet innan valet 1991. Opinionssiffrorna låg på 2,5 procent och enligt Birger Schlaug tyckes det nya partiet Ny Demokrati ta över en del missnöjesröster som Miljöpartiet fick i valet 1988.
– Det var oreda i partiet. Vi hade då två ganska okända språkrör som inte fick sitta i riksdagen enligt våra stadgar. Vi hade ingen övergripande partistyrelse. Organisationen var platt med fyra olika utskott och det var konflikter mellan riksdagsgrupp och språkrör om såväl vem som skulle synas i valdebatterna som om strategi och framtoning, säger Birger Schlaug.
Jobbade ideellt
Efter valet och partiet åkt ut fick man skära ner kanslier och stämningen var enligt Birger Schlaug dyster, hård och nästan fientlig. Men han framhåller att det var många i partiet som var vana att jobba ideellt. De visste vad som gått snett och bara dagar efter valet fick partiet ihop en grupp som skissade på en återkomst man trodde på. Stadgarna ändrades, en partistyrelse infördes och språkrören fick sitta i riksdagen. Birger Schlaug återkom som språkrör tillsammans med Marianne Samuelsson.
Ser du likheter med Miljöpartiet då och Liberalerna i dag?
– Både ja och nej. Ja för att siffrorna var usla och stämningen dålig. Nej för att det i Miljöpartiet fanns eldsjälar både på riksnivå och i kommuner som var villiga att satsa ideellt och som varit med från början. Det fanns helt enkelt ett järngäng som skulle kunna gå genom eld för att återföra partiet till riksdagen. Vi kunde återvinna ett gammalt språkrör, som var hyggligt populärt och som snabbt kunde ena partiet. Liberalerna har ingen som kan förena de olika grupperingarna, säger Birger Schlaug.
Desperation
Jonas Hinnfors tror att Miljöpartiets återkomst efter att partiet åkt ut 1991 förmodligen gynnades av den ekonomiska krisen mellan 1991 och 1994, då det kom stora saneringspaket med nedskärningar från Bildtregeringen som delvis stöddes av Socialdemokraterna.
– Miljöpartiet kan ha gynnats av att man stod utanför riksdagen och inte behövde rösta. Man stod friare och som ett alternativ som inte ville ställa upp på nedskärningarna. Det var hårda tider för många väljare och den kontexten är viktig, vad man kan vara för alternativ, säger Jonas Hinnfors.
Han tror att det är stor desperation i Liberalerna nu när man riskerar att förlora riksdagsplatsen. Det innebär att en anställning och trygghet som det innebär att vara riksdagsledamot och kanslianställd försvinner. Men ett parti som åker ut ur riksdagen kan behålla en viss del av partistödet om man har fått mellan 2,5 och 4 procent, påpekar Jonas Hinnfors. Det trappas sedan ned fram till nästa val.
– Om Liberalerna finns kvar i många kommuner och regioner efter valet har de dessutom representation och lokala partistöd. Något Miljöpartiet kunde falla tillbaka på 1991-1994, framhåller Jonas Hinnfors.
Politiskt jordskalv
Han menar att för ett parti som åkt ur är det viktigt att försöka lappa ihop den interna splittringen om man ska ta sig tillbaka till riksdagen. Om Liberalerna lyckas med det är dock oklart, enligt honom. Det är inte heller säkert att det finns många som är så entusiastiska att de vill jobba ideellt, som det fanns i Miljöpartiet som vid den tiden profilerade sig som just ett alternativt och idealistiskt parti, menar han.
– Partiet måste försöka hitta en ny linje att samlas kring. Vi vet att det funnits spänningar i Liberalerna under lång tid. De är eniga om att fokusera på skolan men inte kring synen på Sverigedemokraterna. Om man åker ur kommer man att fråga sig om det var regeringsfrågan som fällde partiet, en sakfråga eller något annat oklart. Den utvärderingen får ligga till grund för hur man ska förhålla sig framåt valet 2030.
Om Liberalerna åker ut skulle det vara ett politiskt jordskalv av enorm magnitud, konstaterar Jonas Hinnfors.
– Partiet har suttit i riksdagen sedan demokratins vagga i Sverige. Det är ett otroligt viktigt parti och har ofrånkomligen varit bidragande i stegen mot demokrati, inte minst vad gäller allmän rösträtt. Partiet har bidragit till friskolor, skattepolitik, föräldraförsäkring, pappamånad och särbeskattning. Det har varit viktiga liberala frågor. I dag har partiet gett sig i lag med det enda öppna anti-liberala partiet i Sverige och det har skapat stora interna problem och problem inför partiets väljarkår, säger han.
Dagens Arena har sökt Liberalerna, men de har avböjt att kommentera.
Olle Bergvall
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
