
Nobelpriset Nobelveckan är här och den 10 december delas de prestigefyllda utmärkelserna ut. Dagens Arena har frågat Nobelexperten Gustav Källstrand om vad som utmärker en Nobelpristagare och vad som krävs för att tilldelas priset.
Vad krävs för att få Nobelpriset och vad utmärker en Nobelpristagare?
– Jag intervjuade en kemipristagare en gång och ställde den frågan. Hans svar var att han skulle haft två pris om han visste det. Så det är inte helt enkelt att säga vad som krävs. Men rent formellt ska man ha gjort en vetenskaplig upptäckt som har bidragit till mänsklighetens största nytta, ett stort vetenskapligt genombrott. Det kan vara en upptäckt om hur världen fungerar på grundnivå eller något tekniskt genombrott som penicillinet, säger Gustav Källstrand, idéhistoriker, författare och Nobelexpert.
Han fortsätter:
– Frågan är kanske egentligen vad som krävs för att göra de stora genombrotten. Eftersom man ska ha gjort någonting nytt och banbrytande är det som krävs kanske att man går mot strömmen. Att man forskar på någonting andra inte tycker att man ska forska på eller någonting som andra tror är omöjligt. Att man letar där andra inte vill, vågar eller tycker att det är intressant att leta. Det kanske låter lite för enkelt men att gå sin egen väg. Det kanske i viss mån också handlar om risktagande. Nästan alla saker som man kan säga är positivt för att vinna Nobelpriset är också ett recept för att misslyckas.

Finns det någon gemensam eller vanligt förekommande drivkraft hos de som har tilldelats Nobelpriset?
– Det gör det på ett sätt. I vissa spann har man en tydlig forskarfråga eller forskarproblem, till exempel att hitta botemedel på cancer. Andra har verkligen drömt om att lösa klimatfrågan eller att hitta hållbara bränslen. En vanlig sak man tänker på när man tänker på pristagarna är envisheten. Det kan se ut på lite olika sätt. För en del är envisheten att forska på någonting som andra inte tror är viktigt. Det finns en man som uppfann blåa LED-lampor, vilket kan låta tråkigt men tack vare de blå LED-lamporna kan det bli vitt LED-ljus. Det är energibesparande och bra på alla möjliga sätt. Mannen som gjorde grundupptäckten var en japansk forskare. Han satt och jobbade med ett material för att bygga de här dioderna i flera decennier, som alla andra hade dömt ut sedan tidigare.
Han tillägger:
– Andra är tvärtom. De försöker hitta en lösning och när de misslyckas tar de nästa lösning och till sist kan man lösa det man är ute efter. Det är olika sorters envishet men jag tror att bakom den envisheten drivs de allra flesta av nyfikenhet. En vilja att veta och att inte ge sig förrän man har förstått hur det funkar. Vissa har ett problem med hur universum började eller hur vi kan bota cancer. Andra vill förstå en enskild liten kemisk reaktion som ganska få andra är intresserade av. Så de fastnar för problem och har förmågan att hitta ett spår och satsa allt på det.
Många som får Nobelpriset är gamla, måste man ha varit verksam länge för att få priset?
– Att de är gamla beror oftast på att det tar lång tid från att man gör upptäckten till att man får priset. Det beror dels på att många är nominerade. Men också att det inte går att ta tillbaka ett Nobelpris så man måste vara säker på att det är korrekt. Det finns folk som har förutsagt till exempel en partikel och sen tar det femtio år innan man har byggt ett experiment som gör att det går att säga att partikeln finns. Och då tar det femtio år innan man får priset. Många forskare har gjort sina upptäckter när de är ganska unga.
Tuva Thell
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
