Debatt Fetma har blivit en klassfråga.
Fetma är en av vår tids största folkhälsoutmaningar. WHO och Socialstyrelsen klassar den som en sjukdom, men i praktiken behandlas den ofta som ett livsstilsproblem. Resultatet blir att vården sviker – och att den som har råd kan köpa sig behandling, medan andra lämnas åt sitt öde.
Jag träffar dagligen patienter med fetma. De flesta har redan följdsjukdomar som diabetes och högt blodtryck. Många har kämpat i åratal med dieter och motion utan att lyckas. För flera av dem finns idag effektiva läkemedel, bland annat de nya GLP-1-analogerna, som ger betydande viktnedgång och minskar risken för andra sjukdomar.
Problemet är att behandlingen kostar flera tusen kronor i månaden och sällan omfattas av högkostnadsskyddet. För den med låg inkomst är det omöjligt att fullfölja behandlingen, trots att hälsovinsten kan vara livsavgörande. Låginkomsttagare har dessutom högre förekomst av fetma – ojämlikheten blir dubbel.
Fetma är en kronisk sjukdom och bör behandlas som andra kroniska sjukdomar. Ett högkostnadsskydd för effektiva läkemedel skulle inte bara vara en fråga om rättvisa, utan också en långsiktig investering som minskar samhällskostnaderna för sjukfrånvaro och följdsjukdomar.
Vi får inte acceptera att plånbokens storlek avgör vem som får chansen till ett friskare liv.
Khalid Kashwa, specialist i allmänmedicin, Sundsvall
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
