100 000 ungdomar i Sverige växer upp med hot och kränkningar i hederns namn. Denna utveckling måste vi sätta stopp för en gång för alla, skriver Zozan Inci, ordförande, Riksorganisationen för kvinno- & tjejjourer.

Det är 14 år sedan Fadime Sahindal mördades av sin pappa och våld i heders namn blev en angelägen och prioriterad fråga bland politiker, myndigheter och organisationer.

Trots alla insatser i form av kompetensutveckling och andra åtgärder, vet vi att ca 100 000 unga idag i Sverige växer upp med begränsningar, kontroll och hot i hederns namn. År 2009 låg siffran på 70 000.

Alldeles nyligen genomförde organisationen »Varken hora eller kuvad« en enkätundersökning i segregerade områden i Stockholm.

1 100 ungdomar fick svara på frågor om sin egen frihet. 83 procent av tjejerna får inte ha killkompisar. 73 procent av tjejerna får inte inleda en kärleksrelation innan de gifter sig. 28 procent av tjejerna upplever att de kontrolleras »mycket hårt« av sina manliga släktningar och föräldrar. 56 procent av tjejerna får inte delta i fritidsaktiviteter där pojkar är med.

För att uppmärksamma våld i hederns namn väljer Roks att i år fokusera extra mycket på ämnet, bland annat genom paneldebatter, seminarier och utbildningar. Vi har även gjort en film där utsatta tjejer, målsägandebiträde, vården och forskare kommer till tals. Filmen, som hade premiär i onsdags, är tänkt att användas i olika utbildningssammanhang.

I dag vet nog de flesta att våld i hederns namn varken har med etnicitet, religion eller ens ett specifikt lands kultur att göra. Det finns upplysta, tänkande och moderna människor i alla kulturer. Precis som det finns outbildade, inskränkta och bakåtsträvande människor i alla kulturer.

Som Roks ser det har allt våld mot kvinnor en gemensam rot, nämligen patriarkala strukturer och normer. Sedan tar sig våldet olika uttryck.

Våld i hederns namn är ett kollektivt, ofta planerat, utfört våld i syfte att kontrollera och bevaka flickors och kvinnors oskuld och kyskhet. Enligt dessa normer saknar kvinnor all rätt över sin kropp, sin sexualitet och sitt liv. Dessa normer och värderingar har alltså sin grund i gamla patriarkala värden. Det är viktigt att man förstår detta för att på bästa sätt kunna möta och hjälpa unga och vuxna som är utsatta för våld i hederns namn.

För att vända trenden kräver Roks följande:

* Nationella riktlinjer för att hantera så kallade oskuldskontroller. Vården, ungdomsmottagningar, skolor och föräldrar behöver få kunskap om vilka lagar som gäller och man måste se över hur och om Hälso- och sjukvårdslagen har implementerats.

* Inför dels en nationell, strategisk handlingsplan och dels lokala handlingsplaner för alla skolor, socialtjänsten, Migrationsverket, SFI etc för hur vi får ett stopp på våld i hederns namn.

* Satsa resurser på utbildning om hederskontexten samt de olika normer som inkluderas i kontexten såsom oskuldsnormen.

* Myndigheter, organisationer, skolor och andra aktörer som kommer i kontakt med unga och vuxna som lever i en hederskontext, måste kvalitetssäkras så att de behärskar problematiken och vet hur den ska hanteras på ett professionellt sätt.

Zozan Inci, ordförande Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige