Kultur I ökända trollfabriker hävdas att det var arbetarrörelsen som uppfann rasbiologin och exporterade den till Tyskland. Det är fråga om en falsk historieskrivning som långsamt förvrider och förvanskar vår bild av det förgångna. Historieförfalskare och trollarméer har kunnat härja runt mer eller mindre fritt. Men det handlar om att arbetarrörelsen själv tappat intresset för sin egen historia. Och tappat minnet.
Recension Holy Spider är en en film med många dimensioner. Det tycker Jon Andersson som har sett svensk-iranske Ali Abbasis nya film som har svensk premiär i helgen.
Film I december röstades Chantal Akermans feministiska klassiker Jeanne Dielman, 23, quai du commerce, 1080 Bruxelles fram till den bästa filmen genom tiderna. Jon Andersson skriver om filmen som bröt den manliga dominansen inom filmen.
Essä Julen är en tid för eftertanke. Dagens Arenas nya kulturredaktion har totat ihop en kulturkanon i julklapp till regeringen som nu slipper lägga tid och pengar på att också jaga ihop en grupp av välbetalda professorer. Vi hoppas vår kulturkanon (finns mot slutet av texten) även kan inspirera regeringen till en bättre förståelse av svensk kultur – och vad man bör tänka på när man styr Sverige 2023.
Kultur I regeringens budget för 2023 har stödet till de kommunala kulturskolorna halverats. Det handlar om förlorade pengar men kanske än mer om en brist på reflektion kring kulturskolorna. Det skriver Håkan Sandh, tidigare chef för Kulturskolerådet.
Krönika Det finns inget i Tidöavtalet som förklarar hur en kulturkanon skulle stärka kulturlivet, däremot stärka individens lojalitet med staten.
Film Akira Kurosawas klassiker De sju samurajerna har nypremiär på svenska biografer. Jon Andersson skriver om den japanske regissören, vars verk fungerat som inspirationskälla för alltifrån spaghettivästern till Star Wars.
Kultur I coronakrisens skugga har det kommit ovanligt många filmer och böcker, där aspekter av kärlekslivet tematiseras. Det skriver Torsten Rönnerstrand, docent i litteraturvetenskap.
Krönika Det går förstås att tänka sig en kanon som tar in det mångkulturella Sverige vi lever i i dag. Och som ändras med utvecklingen. Men det är inte det som är tanken med regeringens förslag. Och det är knappast det som skulle öka läsandet i Sverige.
Krönika Jag har svårt att tänka mig något bättre än att ge barn en stund fylld av glitter, sagor och förståelse för att människor får vara som de vill, men vi måste hjälpa och stötta de som står i frontlinjen för det här kulturkriget, skriver Veronica Palm.
Ljudböcker Ett återkommande argument för ljudboksformatets popularitet är att lyssnandet, till skillnad från att läsa med ögonen, tillåter oss att multitaska. Samtidigt framställs läsningen alltmer som en syssla bland andra som ska klaras av under dagen. Nora Wurtzel ställer sig frågan: Vad gör detta med oss som läsare?
Freud Vill man förstå 1900-talets historia kommer man inte undan Freud. Vissa låter sig inspireras, andra pucklar på. På engelska kallas den ”freudbashing”. Det skriver Britta Högberg, legitimerad psykolog och fil.dr i pedagogik.
Kultur Den nya regeringen har lovat att en svensk så kallad kulturkanon ska tas fram, enligt dansk förlaga. Men att definiera folkkultur i ett par verk är skadligt oavsett om det blir traditionsbärare eller nationalromantiker som lyfts upp som viktiga bidrag. Det skriver Niclas Hell, spelman som forskar om kulturpolitik.
Nyhet Den nya regeringen ska arbeta för att Sverige får en kulturkanon. I Danmark infördes en sådan redan 2006 med en begränsad effekt – ”Orsaken till att den infördes var att inför den växande muslimska invandringen 'värna om danskheten'”.
