Socialdemokraterna är alltid snabba på att påpeka bristerna i välfärden, men har hittills inte velat stoppa de skattesänkningar som har stor del i problemen.

SVT har låtit opinionsföretaget Novus undersöka vad väljarna tycker har blivit bättre eller sämre sedan valet 2010. Svaret är tydligt på alla områden som har med välfärden att göra.

När det gäller sjukvård och sociala skyddsnät (till exempel a-kassa och socialbidrag) svarar 60 procent att det har blivit sämre eller mycket sämre. När det gäller skolan anser 57 procent samma sak. Till och med bland moderatsympatisörer tycker fler att skolan, sjukvården och de sociala skyddsnäten har blivit sämre än bättre.

Moderaternas Kent Persson kommenterar resultaten som en riktig partisekreterarmaskin:

– Jag tar det på det sättet att vi också nu får en signal från våra egna väljare och de här mätningarna visar att vi nu måste fortsätta utveckla vår politik på de här områdena, säger han till SVT.

Ursäkta, men ni har redan haft regeringsmakten i sju år. Är det dags nu att ”utveckla” välfärdspolitiken, grunden för hela vårt gemensamma samhälle? Ett misslyckande är ett misslyckande och kan inte sminkas över med tidstypisk nymoderat ödmjukhet. Väljarna längtar efter något annat.

Frågan är om Socialdemokraterna vågar stå för en politik som på allvar kan lösa välfärdskrisen. Det är inget snack om att sjukvård, skola och sociala skyddsnät kostar pengar. Alltså gemensamma skattepengar.

Socialdemokraterna är alltid snabba på att påpeka bristerna i välfärden, men har hittills inte velat stoppa de skattesänkningar som har stor del i problemen. Inte ens det femte skatteavdraget lovar Socialdemokraterna att avskaffa.

Bakom den oviljan ligger förmodligen den slentrianmässiga övertygelsen att ”man inte kan vinna val i Sverige på att höja skatten”. Ja, det är ju lätt att säga för den som inte vågar prova.

Det handlar inte om att göra skattefrågan till valets huvudfråga. Men om att bli trovärdig i välfärdsfrågorna genom att våga stoppa ännu en skattesänkning som i princip ingen verkar be om, utom den mest ideologiskt övertygade borgerligheten.

Det får vara slut på trianguleringen nu. Att partierna lägger sig förvirrade nära varandra av rädsla att förlora röster till varandra. Det är inte trovärdigt att krydda en ängsligt likartad politik med stora ord om hur dåligt det andra regeringsalternativet är. Då framstår partipolitiken bara som ett spel, inte som ett riktigt vägval.

Välfärdsfrågorna blir avgörande i valet 2014. Det är där människors oro och förhoppningar finns. Om partierna vill ta väljarna på allvar, måste de våga ta striden om välfärdens utveckling, organisering och finansiering.

Inte minst Socialdemokraterna borde ta till sig det. De har allt att vinna på att bli ett tydligt alternativ till den borgerliga välfärdspolitik som inte ens tillfredsställer moderater.