Arbetsrätt Ica-gruppen drogtestar alla som söker jobb innan de erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten.
Är drogtester av anställda ett intrång i den personliga integriteten – i så fall, när kan arbetsgivarens behov ändå väga tyngre?
– Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson.
Har det blivit allt vanligare med drogtester de senaste åren? I så fall, varför?
– Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson.
Vad kommer IMYs beslut nu att ha för påverkan på anställda och arbetsgivare?
– IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson.
Olle Bergvall
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
