Stort utrymme för förändringar i Sydkorea efter senaste valet, konstaterar Sven E O Hort.

I skuggan av Kina har Sydkorea blivit världens kanske mest moderna land: en konsumentdemokrati. Lite fattigare än Singapore och Hongkong, i många stycken mer japanskt än Japan. Huvudstaden Seoul med sina 20 miljoner själar är en pulserande storstad – ett gigantiskt, välfungerande Manhattan öppet 24 timmar om dygnet.

Samsung och Hyundai styr och ställer över landets 50 miljoner djupt skuldsatta bankkunder, kontrollerar och äger det mesta av nationalförmögenheten. Samtidigt en stark presidentmakt som har att handskas med grannen och släktingarna i norr: världens första riktigt riktiga socialistiska monarki med sina närmare 25 miljoner undersåtar, många men långtifrån alla undernärda kroppar. Youtube-stjärnan Psy sedan några månader tillbaka världens mest kände korean, Gangnam-style.

I presidentvalet i veckan blev det diktatorns dotter som till slut segrade i en ytterst jämn strid: den 60-åriga Park Geun-hye, det styrande konservativa partiets kandidat. Efter statskuppen 1961 banade Park den äldre väg för de finansfamiljer som i dag präglar landet. Den fråga dessa familjer i dag – efter presidentvalet – ställer sig är hur dottern kommer att hantera dem och deras förmögenheter. Osäkerhet råder nämligen om vilken väg madame Park kommer att välja. Enligt den undersökande journalistiken i landet hade familjerna hellre sett hennes jämnårige motkandidat, det demokratiska partiets Moon Jae-in, som landets politiske ledare.

I Sydkorea finns ett folkligt missnöje med den genomkorrumperade politikens båda sidor. Varken konservativa och progressiva förmår trots 75-procentigt valdeltagande fullt ut mobilisera den nya generation väljare som bara var barn då Kim Dae-jung kom till makten. Tio år efter övergången till civilt styre och mitt under den värsta finanskrisen i Asien valdes sedermera fredspristagaren Kim som förste representant för de progressiva till president 1997. Fem år senare kom efterträdaren också från de progressiva leden, om än en utbrytare ur Kims parti. Med honom startade utförslöpan för den nuvarande politikergenerationen när det nya millenniet var ungt. Moon var denne presidents stabschef och närmaste man.

Den avgående presidenten Lee har varit de rika och mäktigas man. Under hans konservativa styre har klassklyftorna vuxit i Korea samtidigt som Lee intagit en oförsonlig inställning till den härskande familjen norr om den 38:e breddgraden, Nordkorea. Ändå lyckades inte traditionella vänsterkandidater i årets presidentval – både facket och fredsaktivisterna hade sina egna – erhålla mer än en dryg procent av rösterna.

I stället har Korea de två senaste åren fått uppleva ett fenomen som framöver förmodligen kommer att bli allt vanliga i konsumentdemokratierna. Något utöver Psys Gangnam-style men som fenomen betraktat nära besläktat. En 50-årig manlig politisk novis, läkaren, entreprenören och IT-miljonären Ahn Cheol-soo, har utmanat maktetablissemanget till den grad att Moon och hans parti i all offentlighet tvingades till en svårsmält förhandling i kandidatregistreringens slutskede. Mindre än en månad före valet drog sig Ahn ur konkurrensen och stödde halvhjärtat Moon – till mångas besvikelse.

I Barack Obamas anda har nämligen Ahn insisterat på både reformer och nya ansikten i ett djupt splittrat land. Han har fått ett synnerligen starkt stöd i den unga generationen potentiella väljare, särskilt bland välutbildade kvinnor. Bortåt 35 procent av samtliga röstberättigade stödde Ahn i opinionsmätningar så sent som i november. Medborgarmakten fick ett nytt ansikte även om frågan ännu inte besvarats vad som döljer sig bakom denna mask. Till skillnad från Obama nådde nämligen Ahn inte riktigt fram. Inte ännu, åtminstone.

Utrymmet för presidentvalets segrare Park att genomföra svepande förändringar under kommande år är således stora. Koreanerna, särskilt de yngre, är beredda men har inte så stora förhoppningar att det ska ske under den stundande mandatperioden. Först om fem år är det dags igen för nästa val. Fortfarande Gangnam-style?

Sven E O Hort har under hösten 2012 undervisat vid Seoul National University i social välfärd.