Håll karensavdraget utanför kollektivavtalen

debatt Att avskaffa karensavdraget genom lag skulle öka sjukfrånvaron. Men att avtala bort det i kollektivavtalet är också orättvist då många privatanställda saknar kollektivavtal, skriver Lise-Lott Argulander, Företagarna.

På söndagskvällen sätter Sara och Lina varsin deg till måndagens bröd. De är bagare på varsin sida av torget, har samma lön och jobbar samma tider. På måndagsmorgonen vaknar båda med influensa. Båda gör precis vad vi vill att en sjuk bagare ska göra. De stannar hemma.

I dag får båda ett karensavdrag. Socialdemokraterna vill slopa avdraget för alla. Det skulle öka kostnaderna för sjukfrånvaron och riskerar att leda till fler korta sjukfall. Ett annat förslag är att låta fack och arbetsgivare förhandla om kompensation för karensen i kollektivavtalen. Det kan låta som en rimlig kompromiss. Men vad betyder den för bagarna på torget?

Sara jobbar på en kedja med kollektivavtal. Om avtalet ger henne kompensation får hon tillbaka pengarna. Lina jobbar på ett litet bageri utan avtal och får själv bära hela avdraget. De har samma influensa och samma ansvar att stanna hemma för att inte smitta andra. Ändå avgörs kostnaden för att göra rätt av vilken sida av torget de jobbar på.

Kollektivavtal flexibelt för småföretag

Kan inte Linas arbetsgivare bara teckna kollektivavtal? Jo, men med underskriften följer ett helt paket som reglerar bland annat löner, arbetstider, pensioner och försäkringar. För en kedja med trettio butiker är det en fördel att samma regler gäller överallt. I ett bageri med fem anställda lägger ägaren själv schemat tillsammans med dem som ska stå vid ugnarna.

Kedjan kan väga en svag månad i en butik mot en stark i en annan. Linas arbetsgivare har en enda kassa. Bageriet kan betala lika bra lön som kedjan, sätta av till tjänstepension och erbjuda bra försäkringar och ändå behöva större frihet att anpassa bemanning och kostnader efter hur det går för företaget.

I Företagarnas mätning 2024 saknade drygt sex av tio företag med 1–49 anställda kollektivavtal eller hängavtal. Bland företagen med högst fem anställda hade bara 27 procent avtal. När företagare utan kollektivavtal fick ange det största problemet med avtalen var bristen på flexibilitet det vanligaste svaret.

Kollektivavtalen fyller en viktig funktion. Parterna har goda skäl att utveckla dem så att de passar fler småföretag, men där är vi inte idag. Politikens uppgift är att se till att de grundläggande reglerna vid sjukdom gäller lika för Sara och Lina.

Lina kan knappast gå in till chefen och be om den del av avtalet som gäller karensen. För att hon ska få samma skydd som Sara måste hela bageriet byta sätt att reglera villkoren för alla fem anställda.

Stärk skyddet för de mest sjuka

Att slopa karensen för alla löser inte heller bageriets problem. När Lina är sjuk saknas en av fem anställda. Degen från söndagskvällen ska fortfarande bakas ut. Ökar korttidsfrånvaron måste ägaren ta fler pass själv, ringa in en vikarie eller tacka nej till beställningar. Staten kan ersätta en kostnad. Den kan inte baka brödet.

Dagens karens slår hårdast mot den som ofta blir sjuk och har små marginaler. Flera avdrag på kort tid kan vara skillnaden mellan att betala hyran i tid och att halka efter. Där borde partierna kunna enas. Förbättra karenstaket så att färre drabbas av upprepade avdrag. Gör det särskilda högriskskyddet enklare att få för den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning väntas vara sjuk ofta.

Socialdemokraterna bör släppa kravet på slopad karens. Centerpartiet bör hålla fast vid sitt nej och avvisa en kompromiss som delar upp löntagarna efter arbetsplatsens avtalsform. Behåll gemensamma karensregler, stärk skyddet för den som ofta blir sjuk och låt företag och anställda själva avgöra hur de i övrigt reglerar sina villkor.

Lise-Lotte Argulander, näringspolitisk expert.