Krigsdrönare skulle förbjudas ifall de uppfunnits tidigare

debatt Drönares allt viktigare roll i dagens krigsföring ger anledning till oro. Om drönare skulle ta sig utanför slagfältet blir de svåra att skydda sig emot. Nu behöver vi konkreta svar från staten och industrin om hur dessa vapensystem ska regleras, skriver Jonatan Michaneck.

Drönarnas intåg i krigsföringen står sannolikt för den största revolutionen på decennier. På tv-spels-liknande sätt kan krigsdrönarna styras mot fiendens posteringar och piloten sitter på bekvämt avstånd och behöver inte riskera sitt eget liv när attacken sker.

Samtidigt måste vi ställa frågan: är vi beredda på konsekvenserna av vapnets existens? Vad händer ifall de hamnar i orätta händer? Och hur anpassar vi oss till en verklighet där varje fågel på himlen i verkligheten kan vara ett dödligt vapen?

Drönare skulle, likt personminor, sannolikt vara otillåtna enligt krigets lagar ifall vi ännu befann oss på 70-talet. Krigsdrönare har möjliggjort billiga attacker mot långt mer värdefulla mål, särskilt i kriget i Ukraina där både slagskepp och bombflygplan bakom fiendens linje blivit mål för avancerade drönare. 

Skrämmande utveckling

Ett vapens effektivitet har samtidigt aldrig legat till grund för dess rättfärdigande. Kärnvapen förbjöds snabbt efter deras första användning. Detsamma går att säga om kemiska och biologiska vapen som förbjudits på grund av den överhängande risken för katastrof ifall de missbrukas. Idag har drönarna letat sig in i arsenalerna hos flera länders arméer, och de har använts utbrett i Ukraina, Iran, Gaza och Libanon.

Utvecklingen har gått snabbt och redan för två år sedan testades helt autonoma drönare på slagfältet i Ukraina. I ett test skickades en attackdrönare iväg till ett designerat område där den lokaliserade och eliminerade målen på egen hand, utan mänsklig inblandning. För att förtydliga, mördarrobotarna är här.

Fler skrämmande scenarion går enkelt att finna på internet där drönare förkläds till fåglar och utrustas antingen med kameror eller vapen. I Gaza visade Israel att ens personliga information med hjälp av AI-system innebar att man kunde bli en måltavla som omgående kunde förgöras. 

Länge föreställde vi oss mördarrobotar som en människoliknande Terminator med två händer och två ben. Drönarna har fullkomligt omkullkastat den idén och på ett mer fasansfullt sätt än det gick att föreställa sig är inte robotarna begränsade av terräng. Istället kommer döden flygande i hastigheter uppåt 300 km/tim.

Svårt skydda sig mot attackdrönare

Jag har svårt att föreställa mig ett pålitligt och trovärdigt skydd mot attackdrönare lastade med sprängladdningar. Det är bara en tidsfråga tills drönarna används utanför slagfältet. Kommer vi då någonsin att våga demonstrera, gå på konserter, delta i politiska möten, eller överhuvudtaget vistas utomhus? Det här ifall utomhus innebär att attackdrönare, möjligtvis kamouflerade till duvor, skulle kunna förgöra oss och vårt sällskap i ett ögonblick, med praktiskt taget inget bevismaterial kvar.

Den här debatten förtjänar ett större fokus eftersom jag anser att den handlar om ett nytt massförstörelsevapen som utvecklas och påhejas av privata och offentliga investeringar. Sveriges Daniel Ek, som grundade Spotify, har med sitt drönarfokuserade företag Helsing nyligen tagit in 17 miljarder kronor i en ny investeringsrunda. Ett tecken på den lukrativa marknad som mördarrobotar utgör.

Nu behöver vi konkreta svar från både staten och industrin om hur civila kan skyddas från drönare, och vilket arbete som görs för att reglera de dödliga vapensystemen.