Ett klimatavtal med möjlighet att länders åtaganden ska kunna öka över tid. Det är den svenska utgångspunkten inför morgondagens miljörådsmöte i Bryssel.
I morgon fredag deltar miljöminister Åsa Romson (MP) på ett extrainsatt miljörådsmöte i Bryssel. Där ska EU-ländernas miljö- och klimatministrar anta en europeisk ståndpunkt inför klimatmötet i Paris i december. Målet är att när förhandlingarna i Paris är klara ska där finnas ett rättsligt bindande avtal som samtliga länder ställer sig bakom.
– Vi har stora utmaningar, både inom EU men framför allt med att få ihop alla världens länder som ska komma överens. Det är viktigt att vi får fram ett avtal där alla kan vara med samtidigt som det är tillräckligt ambitiöst så att vi över tid ska kunna hålla oss så långt under tvågradersmålet som möjligt, säger Anna Lindstedt, klimatambassadör, på en pressträff under torsdagsmorgonen.
Något som klimat- och miljöministern kommer att driva vid mötet att avtalet ska vara dynamiskt och att länders åtaganden ska kunna ökas över tid. Ambitionen är att kunna ha uppföljning vart femte år, där man analyserar hur långt länderna har kommit i sina åtaganden.
– Det är faktiskt så att de flesta länder är beredda att ha en sådan mekanism, men den måste vara underlättande snarare än bestraffande, säger Anna Lindstedt.
Trots detta kan denna mekanism bli svår att genomdriva vid mötet i morgon. EU redan har beslutat om ett mål för utsläppsminskning till och med år 2030, och kommer därmed eventuellt inte att gå med på att denna avstämning skulle ske vart femte år.
Målet är att alla höginkomstländer ska ha mobiliserat 100 miljarder dollar till en grön klimatfond innan år 2020. Sverige kommer att driva frågan att utbetalningarna från denna fond ska inledas snart, då detta ses som en viktig signal för att snabbare kunna få igång klimatsamarbeten innan mötet i Paris.
Stämningen är i allmänhet mer hoppfull än inför mötet i Köpenhamn år 2009, menar klimatambassadören. Trots att klimatförhandlingarna har gått trögt framåt säger Anna Lindstedt att mycket trots allt har förändrats sedan Köpenhamnsmötet.
– Dels är vetenskapen ännu säkrare och man lider av effekterna av klimatförändringarna mycket tydligare tyvärr. Vi ser dem över hela världen. Sedan finns det en annan politisk vilja. Ingen vill upprepa Köpenhamn och alla vill gå framåt, göra något åt klimatförändringarna och kunna bygga en värld som är mer motståndskraftig för dem.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
