Kriget i Georgien ställer många frågor. Både globalt och i Stockholm. I internationell debatt drar de flesta slutsatsen att kriget visserligen var kort, men en politisk vändpunkt med stor räckvidd, ett slags "point of no return".
"Den som lever för svärdet kommer att dö av svärdet" sägs det ju i Bibeln men uppenbarligen gjordes yttrandet innan den globala finansmarknaden. Idag verkar snarast gälla att den som är stor dum och girig ska få fortsätta vara stor dum och girig: vinster privatiseras och riskerar socialiseras.
"Hur lång är ångerveckan? Kan vi få honom tillbaka?" undrade några socialdemokrater associerade till partiets vänstra delar efter Göran Perssons tal i lördags på den klimatkonferens som Kommunal och SAP anordnade.
Begreppet stagflation myntades under 1970-talet. Västvärldens ekonomier tyngdes av låg tillväxt, hög arbetslöshet - och hög inflation. Allt det onda på en gång vilket inte borde vara möjligt.
En debatt om arbetarrörelsens ansvar när det gäller främlingsfientlighet ägde rum för någon vecka sedan på kultursidorna. Stora delar av vänstern har varit kritiska mot den egna rörelsen. Nu ligger ansvaret hos högern.
Ökad rörlighet av människor är en oundviklig följd av globaliseringen. FN uppskattar att 191 miljoner människor idag bor i ett annat land än det de fötts i och politiken måste adressera och hantera både den ökade rörligheten och den oro som många känner inför vad den kan göra med samhället.
Senator Joe McCarty blev under några år under kalla kriget beryktad som kommunistjägare i Amerika. Han skaffade sig ett namn genom att under sina valmöten vifta med ett papper och förklara, att han här hade en lista på ett antal kända kommunister som jobbade på amerikanska utrikesdepartementet.
Ibland hör man miljöpartister säga att vänsterpartiet inte har något att tillföra en ny regering efter nästa val. Men de som hävdar det har nog fel.
Politiska ledare väst fördömer nu Rysslands erkännande av Sydostossetien och Abschazien. Carl Bildt jämför med hur Tysklands införlivade Sudettyskland och sedan hela Österrike. Saken är emellertid lite mer komplex.
Grundregeln för varje regering är att aldrig utåt låta alarmistisk om ekonomin, därför att man riskerar att spä på oron. Men hur tillbakalutad får man vara?
Ropen på hjälp från de kommuner som idag bär upp den svenska flyktingmottagningen har integrationsminister Sabuni viftat bort som "gnäll" och "offermentalitet". Instegsjobben som lanserades som ett slutgiltigt svar på alla integrationsböner, har blivit ett fiasko.
Gränsen mellan slarvfel, okunnighet och ren lögn är oklar. Lögn är ibland en semantisk fråga. Men en sak är klar: Jan Björklund kan aldrig ha gjort hemläxan i matte.
Barack Obama framställs varje dag som framtidens politiker. Men när uppståndelsen från primärvalen nu lagt sig framträder en annan bild.
"Det går bra för Sverige." Så inledde finansminister Anders Borg en artikel häromveckan. Värt att notera är att Borg ordagrant återanvänder gamla socialdemokratiska paroller. Även fortsättningen präglades av trosvisshet:
Igår samlades 3 000 politiker och tjänstemän från kommunerna till den årliga konferensen Kommek i Malmö. Det är ett slags kommunekonomernas julafton. Här kan de lära sig allt det senaste om redovisningsmetoder, hur de kan sälja lokaler och sedan hyra tillbaka dem, och om det går att vässa målstyrningen.
