Allt tyder på att Viktor Janukovytj har vunnit presidentvalet i Ukraina över Julia Tymosjenko. Men med en skillnad på några få procent och en historia av fusk är det väntat att den förlorande sidan kommer att protestera och ropa "valfusk". Mycket står på spel för de båda kandidaterna.
En politik för ökad jämlikhet kräver en bred ansats. Skatterna är en viktig pusselbit. Men de stora ojämlikheterna skapas på arbetsmarknaden. Och en sammanhållen skola befrämjar både jämlikhet och social rörlighet. Mer än något annat lär oss årets ekonomrapport från SNS att detta är en av vår tids viktigaste frågor.
Politisk hotretorik och rättslösa poliskontroller följer just nu samma skrämmande logik. Radions P3 har i flera reportage visat polisens rasistiska reflexer i fattiga stadsdelar. Kroppsvisiteringar görs mot unga män med invandrarbakgrund. Utseende och husen de bor i verkar vara enda orsak.
"Människor kommer i kläm. Det är så att säga nästan oundvikligt i varje samhällsförändring", sa Fredrik Reinfeldt före jul. Men de nya villkoren för de långtidssjuka är inga beklagliga missgrepp på marginalen som råkat äga rum, utan en del av en större samhällsförändring.
En sak gör Sverige unikt: att vi hittills - förutom mandatperioden med Ny Demokrati - saknat ett högerextremt, rasistiskt parti i riksdagen. Svenskar är positiva till invandring. Men den svenska journalistkåren är på god väg att ge Sverigedemokraterna en gräddfil in i riksdagen.
Fredrik Reinfeldts ambitioner på välfärdsområdet är knappast att lita på. I dessa frågor har han systematiskt kört med dubbla budskap. Nedrustningen av a-kassan och sjukförsäkringen drabbar främst kvinnor i offentlig sektor, de som Reinfeldt nu påstår sig stötta.
För en vecka sedan toppade stora internationella tidningar med Obamas utspel om en reglering av finanssektorn. Guardian skrev "här kommer den stora globala striden för demokratin: vem är det som styr - bankerna eller valda regeringar?". I svenska medier har det varit märkligt tyst.
Haiti är inte bara en fråga om det akuta stödet till de drabbade, utan också om global jämlikhet. Hur ser beredskapen ut för att hantera nästa katastrof, någon annanstans? Har världssamfundet ork att jämna ut skillnaderna så att katastroferna blir lindrigare, var de än inträffar?
I 20 år har gentrifieringen av Europas stadskärnor rullat på som att den vore en naturlag. Vanliga löntagare har flyttat och en ny borgerlighet tagit över. Förändringen sammanföll med finanssektorns och spekulationsekonomins guldår. Nu är de kanske över. Vad händer då med städerna?
Ingen ska vara förvånad över att Kristdemokraterna åker jojo under och över fyraprocentsspärren i opinionsmätningarna. Göran Hägglund låtsas som att han sitter vid köksborden hos verklighetens folk, men tycks i själva verket vara storbolagens främste vän.
Om Fredrik Reinfeldt är orolig lyckades han dölja det när han mötte Mona Sahlin i Svt:s Agenda. Han borde vara det - riktigt riktigt orolig. Inte ens med passivt stöd av SD och deras fem procent skulle Fredrik Reinfeldt få sitta kvar i Rosenbad om det vore val i dag.
Efter valet 2006 beslutade ett segerrusigt Centerparti att målet i valet 2010 skulle vara att partiet fördubblas, det vill säga nå 16 procent. I höstas justerades målet till tio procent. De senaste opinionssiffrorna, 3,1 procent, är i ljuset av dessa ambitioner närmast en katastrof.
Regeringens jakt på de långtidssjukskrivna dominerade partiledardebatten i riksdagen i går. Två tydliga alternativ till hur rehabiliteringen ska gå till visades. Men diskussionen förmår inte hantera den verkligt stora frågan - hur arbetsgivarnas krav på den perfekta arbetskraften oavbrutet skärpts.
Politisk förändring går långsamt i USA. Systemet är konstruerat för stor tröghet. Ett år med Barack Obama är för kort tid att säga något bestämt. Men amerikanska kommentarer från liberal kant avslöjar en nödvändig tillnyktring av orealistiska förväntningar.
Svart på vitt har vi fått se hur snabbt talibanerna skulle återerövra makten om västtrupperna lämnar Afghanistan. Men demokrati och frihet kan inte bara försvaras och stärkas med vapen och soldater. Varje dollar eller krona som läggs på militära insatser måste också läggas på utvecklingsarbete.
