
debatt På Internationella barndagen är det dags att uppmärksamma kungabarnens situation. De förväntas leva efter särskilda regler och plikter. Det är därför svårt att hävda att de har den frihet som barnkonventionen anger att barn ska ha, skriver Niklas Malmberg, Republikanska föreningen.
I dag (20/11) uppmärksammas Internationella barndagen och barns rättigheter. Sedan år 2020 är FN:s barnkonvention svensk lag. Ändå finns det barn i Sverige vars livsvillkor bestäms av grundlagen redan innan de föds. Barnen inom kungafamiljen förväntas nämligen leva efter särskilda regler och plikter. Är det förenligt med principen om alla barns lika värde?
Barnkonventionen slår fast att varje barn har rätt till religionsfrihet, yttrandefrihet, föreningsfrihet och privatliv. Monarkin väcker frågor om hur dessa rättigheter tillgodoses för kungabarnen.
Artikel 14 garanterar barns rätt att själva välja religion eller att inte bekänna sig till någon alls. Samtidigt föreskriver successionsordningen att medlemmar av kungahuset ska uppfostras i den evangelisk-lutherska läran. Barnens religiösa uppfostran blir därmed inte enbart en familjeangelägenhet, utan också en fråga om statens krav på dem.
Åsiktsfrihet begränsas
Artikel 13 ger barn rätt att tänka fritt och uttrycka sina åsikter, medan artikel 15 skyddar deras föreningsfrihet. Kungabarnen växer dock upp med tydliga begränsningar för vad de förväntas säga och vilka sammanhang de kan delta i.
Att engagera sig politiskt, demonstrera eller offentligt ta ställning i kontroversiella frågor är knappast förenligt med den roll som förväntas av en framtida statschef. Även om begränsningarna inte alltid är juridiska förbud innebär den kungliga rollen ett tryck att avstå från sådant som andra barn har rätt att göra.
Även artikel 16, som skyddar barns rätt till privatliv, påverkas av monarkin. Kungabarnens uppväxt dokumenteras och publiceras återkommande i medier och i kungahusets egna sociala medier-kanaler. Bilderna används för att främja monarkins popularitet, men barnen får därmed växa upp med ständig publicitet. Deras liv blir en del av en institutionell kommunikationsstrategi. Hur mycket utrymme finns det för barnen att själva bestämma över sin personliga integritet?
Visst har kungabarnen materiella privilegier som de flesta andra barn saknar. Men detta kan inte ersätta grundläggande rättigheter. Barnkonventionen gäller inte bara barn som har det svårt ekonomiskt eller socialt. Den gäller alla barn, oavsett familj, bakgrund och ställning.
Har inte valt uppdraget
Problemet handlar dessutom om mer än enskilda rättigheter. Monarkin bygger på att ett barn föds in i en förutbestämd roll om att en dag representera Sverige. Barnet har inte valt uppdraget, men förväntas förbereda sig för det. Även den som står längre ned i tronföljden kan behöva vara beredd att axla rollen. Att representera ett land ska bygga på ett demokratiskt mandat, inte på börd.
Detta är inte ett argument mot familjen Bernadotte, utan mot ett system som begränsar både deras och samhällets handlingsutrymme. Även kungabarn har rätt att forma sina egna liv, utveckla sina övertygelser och själva avgöra vilken roll de vill spela i samhället.
I dag bör vi därför fråga oss om våra principer verkligen gäller alla. Om vi menar allvar med barns rättigheter kan vi inte bortse från de begränsningar som följer av att födas till ett ämbete som ingen själv kan välja.
Ett demokratiskt och modernt Sverige ska bygga på människors lika värde, frihet och rätt att påverka sina egna liv. Införandet av republik kommer att befria kommande generationer i familjen Bernadotte från den påtvingade plikten.
Barnkonventionen ska gälla alla barn. Även kungabarnen. Sverige förtjänar ett statsskick där ingen föds till offentliga privilegier – och ingen föds till plikter som begränsar rätten att välja sin egen väg.
Niclas Malmberg, ordförande Republikanska föreningen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
