SD tappar stort i egna fästen

Valet 2026 Partiet har tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna: Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg