debatt Frankrikes sociala medier-förbud för barn löser fel problem. Det är inte sociala medierna som är problemet utan deras beroendeframkallande design, skriver Trond Scholtens Pennanen.
Den 22 juli röstade det franska parlamentet igenom ett totalförbud mot sociala medier för barn under 15 år, med siffrorna 279 mot 81. Frankrike blir därmed första EU-land med ett heltäckande förbud i den här skalan. Nya konton blockeras från den 1 september, befintliga konton stängs från januari 2027. Böterna för plattformar som inte lever upp till kraven kan bli upp till 35 miljoner dollar.
Ingen ska behöva övertyga någon om att sociala medier i sin nuvarande form kan vara skadligt för barn. Frankrikes egen riskbedömningsmyndighet Anses varnade redan i januari för konkreta effekter på ungas psykiska hälsa, särskilt hos flickor. Föräldrar efterfrågar på goda grunder tydligare skydd, och 73 procent av fransmännen stödde enligt en undersökning ett åldersförbud redan för två år sedan.
Men ett totalförbud löser fel del av problemet. Det är plattformarnas beroendeframkallande design, oändlig scroll, algoritmer optimerade för uppmärksamhet snarare än välmående, som skapar skadan. Att stänga ute barnen löser inte det. Det flyttar bara ansvaret från de företag som byggt systemet till de barn som utsatts för det.
Plattformarna måste byggas om
EU:s egen expertpanel för barns säkerhet online kom i somras till samma slutsats. I ett gemensamt uttalande från över 140 organisationer inom barnrätt, digitala rättigheter och psykisk hälsa argumenterade man för att ansvaret måste ligga på teknikbolagen att bygga om sina plattformar, inte på att förbjuda barnen tillträde. Åldersbegränsningar kan vara en del av lösningen, skriver de, men bara om de riktar kraven mot rätt aktör och samtidigt görs på ett sätt som respekterar barns rätt till delaktighet.
Det är precis den avvägningen som saknas i den franska lagen. e-Enfance, en fransk barnskyddsorganisation som i grunden välkomnar förbudet, påpekar att lagstiftarna tog bort bestämmelserna om hur åldersgränsen faktiskt ska efterlevas. Kvar blir en symbolisk gräns utan verktyg för att upprätthålla den, vilket redan synts i Australiens motsvarande förbud, där tonåringar snabbt lärt sig kringgå åldersverifieringen genom att uppge fel ålder eller använda vpn-tjänster.
FN:s barnrättskommitté har i sin vägledning om barns rättigheter i den digitala miljön varit tydlig med att staterna ska skydda barn från skada online, men samtidigt säkerställa deras rätt till information, yttrandefrihet och deltagande i det digitala rummet. De två målen står inte nödvändigtvis i konflikt med varandra, men ett totalförbud som inte samtidigt bygger säkrare plattformar riskerar att offra det ena för det andra, utan att egentligen lösa något av dem.
EU bör ställa krav på begränsat beroende
EU-kommissionen har redan tagit fram en egen app för åldersverifiering, som testas i flera medlemsländer, Frankrike inräknat. Det är ett tecken på att unionen själv ser behovet av ett gemensamt, tekniskt grundat svar snarare än 27 olika nationella lösningar som riskerar att både krocka juridiskt och lämna barn i olika länder med helt olika skydd beroende på var de råkar bo.
Ett förbud som barn kan kringgå på en eftermiddag skyddar ingen. Det ger bara vuxna en känsla av att problemet är löst.
EU-kommissionen ska nu granska om den franska lagen är förenlig med unionens regelverk, samtidigt som man själv arbetar med en bredare Digital Fairness Act. Det är där tyngdpunkten borde ligga. EU bör i det arbetet lagstadga krav på att plattformar avaktiverar beroendeframkallande funktioner, som oändlig scroll och autoplay, för alla användare under 18, i stället för att lämna medlemsländerna att var för sig förbjuda barn tillträde till en teknik som borde ha byggts säkrare från början.
Trond Scholtens Pennanen, 12 år och barnrättsaktivist
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
